Ny satsning ska hjälpa psykiskt sjuka

Psykiskt sjuka i Uppsala riskerar att hamna mellan stolarna för att myndigheterna är för dåliga på att samarbeta.Nu kraftsamlar myndigheter och brukarorganisationer för att spika ett avtal som ska öka samarbetet.

Uppsala2007-05-11 00:01
Det bristande samarbetet mellan myndigheterna kan yttra sig så här:
En person med psykiska problem blir intagen i sjukvården. Han har stört grannar och förlorar sin bostad medan han vårdas inom psykiatrin.
Eftersom han blivit hemlös kopplas kommunen in för att avgöra om han ska få en plats vid ett gruppboende eller en lägenhet med bostadssocialt kontrakt.
Men kommunens handläggare kan inte enas om vem som ska ta ansvar för boendefrågan. Mannen är färdigbehandlad inom psykiatrin men kan inte skrivas ut så länge han inte har någon bostad.

För att förhindra sådana här situationer ska ett samarbetsavtal tas fram mellan landstinget och Uppsala kommun. I avtalet, som ska vara klart vid årets utgång, ska det tydligt framgå vem som bär ansvaret inom olika frågor.
- Det har funnits samverkansbrister och vi ska försöka få bort dem genom avtalet, säger Stig Rådahl (m), ordförande i nämnden för vuxna med funktionshinder i Uppsala kommun.
I över ett år har Christina Fauvelle vid landstinget och Lena Borg vid Uppsala kommun jobbat bland annat med att kartlägga systemfel inom vården av psykiskt funktionshindrade.
Under deras arbete har det framkommit hur många som kan vara involverade kring en person med psykiska handikapp och hur viktigt det är att de samarbetar. Ett exempel gäller en man som hade 30 personer som jobbade med hans ärende, allt från rehabiliteringshandläggare på försäkringskassan till biståndsbedömare inom socialtjänsten.

Ett hundratal synpunkter på systemfel och andra brister har framförts av personer som jobbar med psykiskt funktionshindrade i Uppsala. Utifrån deras uppgifter tar Christina Fauvelle och Lena Borg upp några problem som, utöver bristande samarbete, ibland drabbar personer med psykiska problem:
  • Dålig tillgänglighet. Psykiskt sjuka har ofta svårt att nå tjänstemän, vårdpersonal etc. Ett exempel gäller en man med sjukbidrag. Han behövde ett läkarintyg för att förlänga sitt sjukbidrag men eftersom han inte lyckades nå någon psykiater förlorade han sin inkomst. Han skulle då söka socialbidrag men där var det en månads väntetid.
  • Brist på individuella planer. Sådana innebär att de myndigheter som är inkopplade på fallet lyssnar vad personen i fråga har för önskemål och behov. Man sätter upp mål och gör uppföljningar.
    - I dag rekommenderas myndigheterna att upprätta individuella planer men det görs bara i en minoritet av fallen, säger Lena Borg. Fördelen med en individuell plan är bland annat att myndigheterna träffas för att samverka och man utser även någon som är ansvarig för att lotsa brukaren genom myndighetsdjungeln.
    Den statliga psykiatriutredning förslår att myndigheterna ska vara skyldiga att upprätta en individuell plan när det behövs.
  • Brist på sysselsättning.
    - Många går sysslolösa hela dagarna trots att de skulle kunna göra något meningsfullt, säger Lena Borg.
    FAKTA
    1995 genomfördes psykiatrireformen och kommunerna tog över ansvaret för den psykiatriska öppenvården. Den psykiatriska slutenvården ligger kvar inom landstinget. Boende och sysselsättning är problem för många psykiskt sjuka, något kommunerna haft svårt att lösa enligt en undersökning från Socialstyrelsen.
    4 procent av männen och 7 procent av kvinnorna i Sverige besväras av svår ångest och oro (Folkhälsoinstitutet).
    Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
    Läs mer om