Under en pressträff på måndagen presenterade från vänster kommunalråden Hanna Victoria Mörck (V), Erik Pelling (S) och Linda Eskilsson (MP) sin "kraftsamling mot våldet".
I Uppsala kommun finns just nu omkring 250 barn och ungdomar som är placerade på hvb- eller familjehem, på grund av exempelvis kriminalitet, droger eller problem i den egna familjen. 130 av dem går i Uppsalas grundskolor.
Dessa barn lyckas ofta sämre i skolan än andra och blir därför lättare att locka in i exempelvis gängkriminalitet. Nu ska en särskild satsning göras för att de ska klara skolan.
– Ett team bestående av en kurator och en specialpedagog ska se till att de här barnen kommer till skolan, och sedan följa upp dem tätt. Det här har testats på ett par skolor i Uppsala redan och eftersom resultaten varit positiva rullar vi nu ut det här i alla Uppsalas grundskolor, säger Erik Pelling (S).
Även efter skoltid kommer Uppsala kommun att ha ett särskilt fokus på den här gruppen, uppger Linda Eskilsson (MP):
– En meningsfull fritid med trygga vuxna är ett viktigt förebyggande arbete. Därför kommer vi att finnas efter skolan för att fånga upp och guida dem till bra aktiviteter. Vi kommer också att rikta in oss på ungdomar i anpassad grundskola eftersom de är lätta att rekrytera för gängen.
Egentligen är de här samhällsplacerade ungdomarna andra kommuners ansvar, påpekar Erik Pelling. Majoriteten av dem är nämligen hitskickade från andra kommuner, eftersom Uppsala har ovanligt många hvb-hem.
– Andra kommuner behöver göra mer, men när de misslyckas är det vi i Uppsala som får leva med konsekvenserna, säger Erik Pelling.
Linda Eskilsson (MP) påpekade att polisen anser att Uppsala kommuns förebyggande insatser de senaste åren ger resultat.
Han menar att samhällsplacerade barn är en bortglömd grupp nationellt. Att det går att rymma från hvb-hem och begå grova brott visar på "stora systemfel", säger han.
– Men skolan och fritiden är en del av lösningen, och här vill vi gå före. Den här typen av insatser behöver finnas i hela landet, där har regeringen ett stort ansvar.
"Barnfamiljer är en viktig målgrupp, och där vill vi kunna ge ännu snabbare stöd", säger Hanna Victoria Mörck (V) om satsningen på fler socialsekreterare på familjecentralerna i Uppsala.
En annan satsning som ska sjösättas är en avhopparverksamhet för personer under 18 år. I dag är det bara personer över 18 år som erbjuds omfattande insatser för att lämna gängkriminaliteten och bland annat få skyddad identitet. Detta trots att betydligt yngre personer än så snärjs in i grov kriminalitet.
– Eftersom kriminaliteten har gått ner i åldrarna så ser vi att vi har ett hål vad gäller avhopparverksamheten som vi behöver täppa igen, konstaterar Hanna Victoria Mörck (V).
"Efter höstens våg av skjutningar, som ofta utfördes av väldigt unga personer, inser nog många att vi behöver växla upp", säger Erik Pelling (S) om den nya avhopparverksamheten för personer under 18 år.
Totalt lägger Uppsala kommun 11,3 miljoner kronor per år under 2023 och 2024 på vad man kallar en "kraftsamling mot våldet". Där ingår också en satsning på fler familjebehandlare på familjecentraler, för att ge föräldrar stöd tidigt. 8 miljoner kommer från statsbidrag och 3,3 miljoner från "omprioriteringar" i budgeten.
11 miljoner är inte särskilt mycket pengar för en stor kommun som Uppsala, hur stor blir effekten?
– Vi har ju väldigt mycket satsningar sedan tidigare, de här pengarna är för att ytterligare öka tempot. Och vi ser att det förebyggande arbetet redan gör skillnad: förövarna i höstens våldsdåd har inte kommit från Uppsala, säger Erik Pelling som i nästa mening konstaterar att Uppsala misslyckats historiskt:
– Jordgubben och Räven är ju uppvuxna här. Men förr hade vi inte de här satsningarna.
Men det har ju talats om satsningar och förebyggande arbete under väldigt många år?
– Skillnaden är att vi i dag inte har kortsiktiga projekt, utan gör långsiktiga satsningar. Från polisen får vi höra att det vi gör nu ger effekt, säger Linda Eskilsson.