Ny pusselbit till vår historia

När den moderna människans föregångare började lämna den Afrikanska kontinenten för omkring 60 000 år sedan, levde de sida vid sida med åtminstone två typer av arkaiska människor, neandertalare och denisovamänniskan.
Sedan tidigare är det känt att den moderna människan förökade sig med neandertalare i västra Asien, då små delar av dess DNA lever kvar i de flesta nutida människor utanför Afrika. Nyligen upptäcktes även denisovamänniskan, vars gener liknar neandertalarens.
Forskning från förra året visar att Denisovamänniskan har lämnat DNA-spår hos människor som lever på Papua Nya Guinea, Australien och andra kringliggande öar i Oceanien. Men nu visar Uppsalaforskarna Pontus Skoglund och Mattias Jakobssons studier att gener från denisovamänniskan även lever kvar på det Asiatiska fastlandet.
 
De båda Uppsalaforskarna har jämfört gener från cirka 1 500 människor över hela världen med den utdöda denisovamänniskans genetiska arvsmassa. Genom datorsimuleringar och analyser av data som andra forskningsgrupper har samlat in, har de hittat nya mönster i vår genetiska bakgrund.
– Tillsammans med tidigare forskning säger det här att vårt genetiska arv är en mosaik från olika förhistoriska populationer, säger Pontus Skoglund, doktorand i evolutionär genetik vid Uppsala universitet.
Denisovamänniskan har fått sitt namn efter den grotta i Sibirien där de första fynden av de förhistoriska människorna gjordes. Den här typen av arkaisk människa skiljer sig från den moderna människan, både när det kommer till genetik och morfologi.
Dagens forskare har mycket knapphändiga kunskaper om denisovamänniskans utseende, eftersom oerhört lite fossil har påträffats, endast enstaka tänder och ben i form av ett lillfinger finns att analysera.

Pontus Skoglund och Mattias Jakobssons nya studie bidrar nu med ytterligare en pusselbit i kartläggningen av vår egen genetiska historia.
– Det här visar att arkaiska och moderna människor inte var så isolerade som man tidigare trott, utan möttes förmodligen även på det Asiatiska fastlandet, säger Pontus Skoglund.
Men det berättar också mycket om människorna som en gång levde på jordens yta.
– Forskningen ger oss nya perspektiv kring arkaiska människor, att de kanske inte var så annorlunda från oss som det ibland ges en bild av, säger Pontus Skoglund.