Pmds, en extra svår pms, drabbar ungefär var tjugonde kvinna i fertil ålder under veckorna mellan ägglossning och mens. Symtomen kan vara så svåra att de påminner depression och ångest, men går över när mensen kommer. I dag finns inget botemedel för pmds, bara olika läkemedel och metoder som kan lindra besvären.
– För många kvinnor fungerar det bra att behandla pmds med att periodvis ta antidepressiva läkemedel. Men min erfarenhet är att alla inte blir hjälpta av det, att många är tveksamma till psykofarmaka eller slutar ta dem efter en period. Det finns ett tydligt behov av att erbjuda en alternativ behandling, säger Inger Sundström Poromaa, professor i obstetrik och gynekologi vid Uppsala universitet.
Inger Sundström Poromaa och hennes forskargrupp har velat hitta en lösning som ligger närmare roten till problemet. Även om ingen vet exakt vad som orsakar pmds finns starka vetenskapliga belägg för att det hänger samman med en känslighet för det kvinnliga könshormonet progesteron, gulkroppshormon.
Under 2017 startades därför en studie vid Uppsala universitet som undersökte effekten av gulkroppshormonhämmare på kvinnor som lider av pmds. Och studiens resultat bekräftade teorin.
– Det visade sig att det här läkemedlet Esmya, som vanligen används för att behandla muskelknutor i livmodern, har en väldigt god effekt för kvinnor med pmds. Av de kvinnor som fick aktiv behandling blev 85% helt bra eller klart förbättrade, säger Inger Sundström Poromaa.
Men studien följdes av ett bakslag. För bara någon månad sedan drogs läkemedlet Esmya in av det europeiska läkemedelsverket, efter rapporter om att det i sällsynta fall kan ge leverkomplikationer. Inger Sundström Poromaa är märkbart besviken över utvecklingen.
– Det är en jättetråkig historia. Vi hittar ett läkemedel som fungerar jättebra för pmds, men som vi nu inte kan använda, för det finns inte längre. Men vi är glada att studien ändå blev publicerad, eftersom vi nu förstår mer om pmds än vad vi gjorde förut.
Har er studie fört med sig någon nytta?
– Ja, vi har kunnat visa att det finns ett preparat som fungerar bra för den här gruppen kvinnor. Det vi kan hoppas på är att andra läkemedelsföretag tar fram liknande substanser nu. Men ett sådant alternativ kanske når marknaden om fyra-fem år, och tills dess kan vi inte använda oss av de fynd vi gjort.