Det visar forskare vid Akademiska sjukhuset och Rudbecklaboratoriet i en studie, som på torsdagen redovisades vid den stora bröstcancerkongressen i San Antonio i USA.
– I dag måste man ta vävnadsprover för att ta reda på om patienten har så kallad HER2-positiva metastaser, vilket är både obehagligt och dyrt. Detta kan man undvika med den nya undersökningen, säger överläkare Henrik Lindman från Akademiska sjukhusets cancerklinik.
Det lilla proteinet – eller affibodyn, som den kallas på fackspråk – fäster vid ett slags mottagare, receptor, som finns på cancercellerna vid så kallad HER2-positiv bröstcancer. Tanken är att affibodyn efter att ha sprutats in i blodet ska transporteras till och fastna på HER2-positiva tumörceller och därifrån avge strålning som mäts med en gammakamera.
Den nya studien visar att tanken verkar fungera. Med hjälp av den radioaktivt laddade affibodyn spårades dottertumörer i bland annat ben och lymfkörtlar, lever och hjärna. I ett fall där ursprungstumören var HER2-positiv var en dottertumör det inte.
– Sådan information är viktig för att avgöra vilken behandling som ska ges. I dag finns ett läkemedel som är mycket effektivt mot HER2-positiv bröstcancer, men inte fungerar om cellerna saknar HER2-receptorn, säger Henrik Lindman.
Att använda affibodyn för diagnostik är ett första steg. I förlängningen finns förhoppningar om att den, laddad med en högre dos radioaktivitet, också ska kunna fungera som målsökande behandling av HER2-positiva tumörer.