– Att vi inte behöver ta hänsyn till olika blodgrupper betyder jättemycket. Fler patienter med svår diabetes kommer att kunna botas och vi slipper situationer där organ inte används för att donatorns blodgrupp inte passar med mottagarens, säger Alireza Biglarnia, överläkare vid Akademiska sjukhuset.
Hittills har sex transplantationer genomförts vid Akademiska sjukhuset enligt den nya metoden. Den första gjordes för åtta månader sedan. I samtliga fall handlar det om patienter med svårbehandlad typ 1-diabetes som genom transplantation fått en ny njure och/eller bukspottskörtel.
För tillfället används fyra väntelistor för transplantationer eftersom de olika blodgrupperna är olika kompatibla. Den nya metoden innebär att man behandlar komplementsystemet av immunförsvaret som antikropparna använder. På så sätt oskadliggörs attacken från mottagarens immunförsvar och antikropparna blir ofarliga. Det gör det möjligt att transplantera organ från avlidna donatorer utan en långdragen och intensiv förbehandling.
Den nya metoden har särskilt stor betydelse för mottagare och donatorer som tillhör någon av de mer ovanliga blodgrupperna.
– Vår förhoppning är att vi i framtiden bara kommer att ha en väntelista, säger Alireza Biglarnia.
I nuläget är det endast patienter med svårbehandlad typ 1-diabetes som metoden har använts på men Alireza Biglarnia hoppas och tror att den inom en snar framtid kommer att användas vid alla typer av transplantationer.
Hur många fler transplantationer hoppas ni på att kunna genomföra med den nya metoden?
– Det är svårt att säga. Förra året gjorde vi 15 transplantationer sammanlagt. Hittills i år har vi redan gjort 13, varav sex med den nya metoden, men vi räknar med att genomföra sammanlagt runt 20 transplantationer i år.