Ny metod hjälper hjärtsjuka - Akademiska föregångare
Nu kan patienter med förmaksflimmer i hjärtat botas med en titthålsoperation. Akademiska sjukhuset i Uppsala är ett av de första sjukhusen i Europa att ta upp den nya metoden.
Omkring 150 000 svenskar beräknas ha förmaksflimmer. Därmed är förmaksflimmer den i särklass allra vanligaste rubbningen av hjärtrytmen.
För en del kommer hjärtklappningen attackvis. För andra pågår den hela tiden.
Förmaksflimmer är ofta mycket obehagligt och förenat med stor sjuklighet. Det ökar risken för att det ska bildas blodproppar som transporteras vidare till och fastnar i hjärnan. Förmaksflimmer kan också bidra till uppkomsten av hjärtsvikt.
— Både för livskvaliteten, för att minska sjukligheten och för att sänka risken för blodpropp i hjärnan är det därför viktigt att patienten får en så bra behandling som möjligt, säger Per Blomström.
Tre metoder
Förmaksflimmer behandlas i första hand med mediciner för att försöka förebygga nya flimmerattacker eller minska belastningen på hjärtat.
När medicinerna fungerar dåligt finns sedan några år möjligheter att bota sjukdomen med antingen en stor hjärtoperation eller behandling med katetrar som via en blodåder i ljumsken förs ända upp till hjärtat där flimmercellerna bränns bort.
Nu har titthålsmetoden tillkommit som ytterligare en behandlingsmöjlighet.
— Vi är nu ett av de få universitetssjukhusen i Europa som kan erbjuda alla tre behandlingsmetoderna när läkemedel inte är effektiva, säger Per Blomström.
Kateterbehandlingen är i första hand avsedd för patienter med återkommande attacker och den stora hjärtoperationen för patienter med svårt kroniskt förmaksflimmer.
— Men dessa metoder kan inte hjälpa alla. Internationella erfarenheter visar att nästan en tredjedel av dem som får kateterbehandling inte blir botade. Men de är ändå inte så svårt sjuka att de lämpar sig för en stor öppen hjärtoperation. Det är i första hand för den gruppen som den nya titthålsmetoden är avsedd, säger Per Blomström.
Operationssnitt
Till skillnad från vid en stor så kallad mazeoperation behöver inte hela bröstkorgen öppnas och en hjärtlungmaskin ta över hjärtats arbete.
I stället förs operationsinstrumenten in genom små operationssnitt vid sidan av bröstkorgen, vidare mellan revbenen och fram till det slående hjärtat. För att få utrymme för instrumenten stängs i omgångar först den ena och sedan den andra lungan av.
— Operationen måste betraktas som mycket säker även om den givetvis kräver stor kirurgisk erfarenhet och försiktighet, säger hjärtkirurgen Leif Nilsson, som har huvudansvaret för operationerna.
Till skillnad från vid den stora mazeoperationen används inte kniv för att skapa en slags elektrisk isolering av hjärtats förmak. I stället åstadkoms detta med en specialtång vars båda skänklar i omgångar placeras runt mynningen till de blodkärl som för in blod till förmaken.
— Med detta instrument avges värme som skadar vävnaden som skänklarna har kontakt med. Därmed förstörs också de elektriska celler som bär ansvaret för att förmaksflimret drar igång, säger Leif Nilsson.
Fem timmars operation
Under operationen, som tar i genomsnitt cirka fem timmar, skärs också det så kallade förmaksörat bort.
— Det gör vi för att minska risken för blodproppar. Blodproppar som uppkommer i själva hjärtat bildas för det mesta just i denna lilla utbuktning på det vänstra hjärtförmaket, säger Leif Nilsson.
Sedan i november har vid Akademiska sjukhuset 15 patienter behandlats med den nya titthålsmetoden.
— Även om det är litet för tidigt att uttala sig om resultaten på lång sikt verkar de hittills mycket lovande. Framöver räknar vi med att operera ungefär en patient i veckan på detta sätt, säger Leif Nilsson.
Så jobbar vi med nyheter