Ny lag kräver individuella utvecklingsplaner
Varje grundskoleelev ska från och med i år ha en individuell utvecklingsplan. Vid utvecklingssamtalet ska det finnas en skriftlig sammanställning över vad som krävs för att eleven ska nå undervisningsmålen. Men det finns frågetecken att räta ut.
— Det här handlar om att få elever motiverade att lära sig, och det är viktigt. Jämfört med tidigare ska det här bli mer djupgående och något som tittar framåt mer än bakåt i tiden. Den vändningen i tankesättet är en stor förändring för skolan, säger Åsa Wiberg, skolchef i det västra skolområdet i Uppsala kommun.
Politikerna i Uppsala kommun har redan i flera år krävt individuella utvecklingsplaner. Skolorna har nått olika långt i det arbetet.
— Jag tror inte att alla har haft sådana här planer, och de som har funnits har nog sett väldigt olika ut från skola till skola, säger Åsa Wiberg.
Många frågor
Trots att Uppsala varit tidigt ute måste nu därför nya insatser till för att lagen ska efterlevas.
— Just nu jobbar vi mycket med det här och i vår ska vi ha utbildning för skolledare och lärare, säger Åsa Wiberg.
Många praktiska frågor runt utvecklingsplanerna kvarstår att lösa. Kommer de att kunna vara databaserade, eller handlar det om en mapp eller bara ett papper? Kommer planen att arkiveras när eleverna lämnat skolan? Kommer känsliga uppgifter att tas med som måste beläggas med sekretess, och måste i så fall rektor läsa igenom varje plan för att se om det finns sådana uppgifter med? Och ska varje lärare rapportera skriftligt i varje ämne, och hur mycket tid måste lärarna i så fall lägga på det?
— Det är sådant här vi får titta på nu. Konkret kommer det säkert att fortsätta att se ut på olika sätt. Det viktiga är att det blir enklare för eleverna att förstå vad som krävs för att utvecklas vidare, säger Åsa Wiberg.
Samarbete mellan lärarna
De övergripande målen i skolan är desamma oavsett ämne, och det gäller att i planen kunna fokusera på det centrala för eleven, menar Åsa Wiberg.
— Jag tror att mycket bygger på ett bra samarbete mellan lärarna i arbetslagen. Och eleven och läraren ska jobba med det här hela tiden, inte bara vid utvecklingssamtalet, säger hon.
När det gäller frågan om planens offentlighet så ska den hanteras som alla andra handlingar inom skolan.
— Det blir en offentlig handling som den som vill kan ta del av, säger Åsa Wiberg.
I fortsättningen ska Uppsala kommuns skolor i sina kvalitetsredovisningar redogöra för hur arbetet med planerna fortskrider.
— Vi måste följa upp det här och se till att skolorna har utvecklingsplaner värda namnet, säger Åsa Wiberg.
Fakta Risker och möjligheter
I en rapport från 2004 lyfter Myndigheten för skolutveckling fram ett antal risker med individuell planering och dokumentation, i vilket individuella utvecklingsplaner enligt rapporten bör ta sin utgångspunkt:
Risken finns för en alltför stark betoning på individualiserat lärande på bekostnad av gruppens betydelse,
Risken finns att ansvaret för insatserna enbart beskrivs på individnivå på bekostnad av skolans ansvar för elevens utveckling
Individuell planering och dokumentation tar mycket tid i anspråk.
I rapporten listas också ett antal möjligheter:
Individuell planering och dokumentation skapar tydlighet och struktur för elever, föräldrar och lärare i arbetet med mål och resultat.
Det skapar underlag för dialog mellan lärare, elever och föräldrar om förbättringar för att nå målen.
Eleven motiveras av att få inflytande och kunna påverka sin egen framgång i att nå målen, när denne bättre känner till vad som krävs för att nå målen
Kommunerna, som är huvudmän för skolan, är ansvariga för utformningen av utvecklingsplanerna och det finns därför inga färdiga mallar att tillgå. Däremot finns allmänna råd som Skolverket tagit fram på regeringens uppdrag.
Så jobbar vi med nyheter