Ny lag kan ge chockhöjning av fjärrvärmepriset

Sedan Uppsala kommun sålde Uppsala Energi AB till statliga Vattenfall för fem år sedan har fjärrvärmepriset stigit med cirka 37 procent i kommunen, med bland annat kraftiga hyreshöjningar som följd. Kritiken mot Vattenfalls prishöjningar i Uppsala har varit mycket hård från bland andra politiker, bostadsrättsföreningar och enskilda Uppsalabor.
I ett debattinlägg i UNT så sent som i juni utlovade Vattenfall Värme Nordens chef Hélène Biström och anläggningschefen i Uppsala Stefan Persson därför stabila fjärrvärmepriser de kommande åren, med brasklappen att förändrade skatter och avgifter kan ändra prisläget.
Men det är just detta som nu ser ut att vara på väg att ske. I den nya statliga så kallade BRAS-utredningen föreslås införandet av en ny skatt på sopförbränning från 1 januari 2007.
— Om förslaget genomförs blir vår kostnadsökning 150 miljoner kronor per år, varav 75 miljoner kronor hänför sig till våra äldre anläggningar. Om vi skulle låta fjärrvärmekunderna betala de ökade kostnaderna skulle det innebära ett 15—20 procent högre fjärrvärmepris, säger Stefan Persson, anläggningschef på Vattenfall Värme i Uppsala.
Men än så länge handlar det om spekulationer, poängterar Stefan Persson.
— Förbränningsskatten är än så länge bara ett förslag, men vi diskuterar intensivt internt för att kunna minska effekterna så mycket som möjligt. Den diskussionen är inte avslutad.
Om lagen blir verklighet blir det dock svårt att undvika en kraftig prishöjning på fjärrvärmepriset i Uppsala. Förra året gjorde Vattenfall Värme i Uppsala en vinst på knappt 200 miljoner kronor, vilket ligger strax under ägarens, dvs statens, avkastningskrav. Kostnaderna för förbränningsskatten skulle i stort sett sluka hela vinsten.
En möjlig utväg för att minska kostnaderna av förbränningsskatten är att komplettera avfallsförbränningsanläggningarna och möjliggöra elproduktion. BRAS-utredningen föreslår nämligen en lägre skattesats för de anläggningar som också producerar el.
En ombyggnation skulle kosta 150—200 miljoner kronor att genomföra och skulle sänka skattekostnaderna med 125 miljoner kronor till 25 miljoner kronor per år, vilket gör det till en mycket fördelaktig investering.
Problemet är att för att få använda den lägre skattesatsen måste elproduktionen enligt förslaget vara 20 procent av hela energiproduktionen och en så stor andel el är inte realistiskt att åstadkomma.
— Då skulle vi behöva riva hela anläggningen och bygga allt från början, säger Stefan Persson.
— Vi har i vårt remissvar avstyrkt förslaget i sin nuvarande utformning. Vi är dock positivt inställda till ökad materialåtervinning och en styrning mot mer elproduktion. Men de ekonomiska konsekvenserna för oss är orimliga med det liggande förslaget, säger Stefan Persson.

UNT-Fakta

Bras-utredningen
Bras-utredningen redovisade sitt slutbetänkande i juli. Enligt förslaget skall avfallets fossila innehåll av kol infogas som ett skattepliktigt bränsle i lagen om skatt på energi. Det innebär att när avfall används som bränsle kommer den att beskattas precis som andra fossila bränslen, med bl a energiskatt och koldioxidskatt. Anläggningar som den i Uppsala som inte har en andel av sin energiproduktion i form av el får betala en högre skattesats.
Utredaren föreslår att skatten ska träda i kraft 1 januari 2007. Flera avfallsförbränningsanläggningar har i remissvaren uppgett att de behöver mer tid för att hinna ställa om till en större andel elproduktion.