Bilden t v togs av en kriminell Uppsalabo när han fick klart för sig att polisen tagit sig in i Encrochat-servern. Han brände då sin telefon i vasken.
Encrochat, Sky ECC och andra chattar som polisen lyckats avkryptera har gett stora framgångar i kampen mot brottsligheten. Men de genombrott som skett i Sverige bygger på att poliser i andra länder kunnat forcera dataservrarna där chattarna lagrats. Om servrarna funnits i Sverige hade det inte varit lagligt för polisen att beslagta materialet.
Orsaken är att svensk polis bara får avlyssna och på liknande vis inhämta information när en person misstänks för brott. I fallet med Encrochat och andra krypterade teletjänster har polisen i bland annat Frankrike säkrat meddelanden som skrivits av stora grupper användare, utan att det först prövats om personerna varit brottsmisstänkta.
Sedan april 2020 har Sverige en ny lag om hemlig dataavläsning. Med stöd av den lagen kan polisen i det fördolda till exempel lägga in spionprogram i datorer och mobiler och på så sätt ta del av meddelanden, bilder och liknande. För att avläsningen ska vara laglig krävs dels tillstånd av domstol, dels att de personer som insatserna riktas mot misstänks för grova brott.
När den nya lagen presenterades betecknades den av inrikesminister Mikael Damberg som "ett kraftfullt verktyg för att komma åt de individer och gängnätverk som tidigare har kunnat komma undan". Vad har då lagen gett för resultat? Under de nio månader som den var i kraft under 2020 användes den i 60 brottsutredningar mot totalt 170 personer.
Konversation som polisen påträffat när Encrochat-meddelanden avkrypterats.
Det kan jämföras med att polisen genom Encrochat anser sig ha bundit drygt 500 personer i Sverige till brott.
Både inom polisen och politiken finns krav på lagändringar så att svensk polis ska kunna ta sig in i krypterade tjänster på bred front, på samma sätt som fransk polis arbetat i fallet Encrochat. Till exempel har rikspolischefen Anders Thornberg efterfrågat möjligheter att använda hemliga tvångsmedel mot personer i kriminella nätverk, utan att det finns någon konkret brottsmisstanke.
Enligt inrikesminister Mikael Damberg kan den nya lagen om hemlig dataavläsning innebära motsvarande ett Encrochat-avslöjande om året i Sverige.
"Antingen får brottsbekämpande myndigheter tillgång till samma effektiva verktyg som många andra europeiska länder har, eller så växer den organiserade brottsligheten sig allt starkare utifrån den fristad som skapats inom den digitala sfären", har rikspolischefen skrivit i en debattartikel.
Under en riksdagsdebatt i våras fick Mikael Damberg frågan om regeringen kommer att utreda om svensk polis ska få arbeta på samma sätt som polisen i Frankrike gjorde när krypteringen i Encrochat knäcktes.
I sitt svar hänvisade Mikael Damberg till att lagen om hemlig dataavläsning bara varit i kraft något år och att den först behöver utvärderas. Enligt Damberg har han fått uppgifter från polisledningen att de nya möjligheterna till hemlig dataavläsning kan innebära motsvarande ett Encrochat-avslöjande om året för svensk polis, om lagen utnyttjas fullt ut.
Även om lagen om hemlig dataavläsning än så länge haft mindre effekt än Encrochat har den långt ifrån varit verkningslös. Ett exempel där den kommit till användning gäller en mordutredning i Stockholm.
Mannen till vänster är en Uppsalabo som sitter häktad för narkotikabrott. Han avslöjades genom teletjänsten Anom. På bilden misstänks han genomföra en knarkleverans strax väster om Uppsala.
Ärendet inleddes med att en nätverkskriminell man sköts till döds i juni 2020. En gängledare i södra Stockholm, en man vi kan kalla X, blev misstänkt för att ha anstiftat mordet. X anhölls men släpptes efter förhör. Tingsrätten gav tillstånd till hemlig dataavläsning som sattes in på X mobil. Genom de uppgifter som då framkom kunde polisen få fram motivet och de bakomliggande omständigheterna till mordet.
Polisen fick därigenom klart för sig vilka vittnen som skulle tas in till förhör och vilka frågor som skulle ställas. Misstankarna mot X höll dock inte för åtal. Däremot användes den hemliga dataavläsningen som bevis mot en annan person, Y, en tonåring som samarbetade med X. Y och X hade nämligen pratat om mordet via den krypterade datatrafik som polisen tagit sig in i och med den informationen som grund åtalades Y för mord.
Det här beslaget av 1 595 kilo kokain gjordes av spansk polis i maj 2021. Knarkpartiet kunde spåras via meddelanden i teletjänsten Anom.
För X, som alltså undkom mordåtal, var dock historien inte slut där. Dataavläsningen avslöjade att X handlade med kokain och polisen kunde nu på förhand veta var leveranser skulle ske och stora mängder narkotika och kontanter togs i beslag.
Det visade sig att X inte själv rörde narkotikan, utan det var något han överlät till andra. Dataavläsningen var avgörande för att X kunde åtalas för grova narkotikabrott. Ställd inför den bevisningen fann X för gott att erkänna och han dömdes till fängelse i två år och åtta månader.