Att vår nuvarande kalender ser ut som den gör är kanske ingenting som vi ägnar alltför mycket tid åt att grubbla över. Den har sett nästan likadan ut sedan slutet av 1500-talet, och har funnits i Sverige sedan mitten av 1700-talet.
Men nu vill två amerikanska forskare byta ut den. I deras nya förslag på kalender ligger helgdagarna alltid på samma veckodag, det blir färre klämdagar och kvartalen ska göras mer lika i sin utformning.
Men Ulf Danielsson, professor i teoretisk teknisk fysik som skrivit flera populärvetenskapliga artiklar om just tid, ser ingen anledning att göra om vår tideräkning.
- Det känns bara fånigt och rutigt byråkratiskt. Sist ett lika dåligt förslag lades var under franska revolutionen, säger han.
Under franska revolutionen gjordes nämligen Frankrikes kalender om. I den nya skulle alla månader ha trettio dagar, och veckorna skulle bestå av tio dagar vardera. Den kalendern slopades efter bara några år.
I de amerikanska forskarnas förslag på kalender skulle julhelgen alltid komma att ligga så som den gjorde i år, på en lördag. De två första månaderna i varje kvartal skulle få 30 dagar, medan den sista skulle få 31 dagar. Dessutom skulle en extra vecka var femte eller sjätte år infalla efter nyår för att kalendern ska följa solens gång.
Det var dock bara några hundra år sedan ett kalenderkrig utspelade sig i Sverige. På ena sidan stod de som ville behålla den julianska kalendern, och på den andra de som ville gå samma väg som resten av Europa och införa den gregorianska kalendern.
Den julianska kalendern försköt hela tiden mot årstiderna, vilket gjorde att exempelvis den viktiga kristna högtiden påsken hamnade fel. Där resten av Europa antog den nya kalenderna 1588, väntade vi i Sverige tills i mitten av 1700-talet.
- Det blev en hel del problem när olika länder hade olika tideräkning. Skulle alla länder gå med på att byta i dag? Det känns som att det finns viktigare världsfrågor att ta itu med, säger Ulf Danielsson.
Kollegan Nils Gottries, professor i nationalekonomi på Uppsala universitet kan dock bara se positiva följder med att ändra kalendern. Bland annat skulle ränteberäkningarna bli enklare, och beräkningarna av BNP från år till år skulle även de bli lättare.
- Dessutom skulle man slippa allt strul med schemaläggning. Det skulle bara vara att kopiera förra årets schema, säger Nils Gottries.
Om ledighet försvinner när klämdagar tas bort skulle den kunna regleras på annat sätt, till exempel genom att återinföra helgdagen Annandag pingst, enligt Gottries.
Inom nationaleknomin brukar vi säga att ingenting är gratis, att det finns ingenting som är en fri lunch. Men det här är precis det, en fri lunch. Det är bara postitivt och skulle bara förenkla, säger han.