Ny heltidslag gagnar kvinnor
Regeringens lagförslag om rätt till heltid presenteras i nästa vecka. Den ska stärka framförallt kvinnors ställning på arbetsmarknaden. På Gränby centrum i Uppsala jobbar hälften av de anställda deltid. UNT har träffat några av dem.
Från vänster Yara Ibanez och Sarah-Jane Björkman är försäljare på Kapp-Ahl i Gränby centrum. De tycker att alla som vill ska ha rätt till heltid. Men de flesta arbetsgivare i Gränby centrum är negativt inställda till en förändring i arbetsrättslagstiftningen, eftersom flexibiliteten går förlorad.
Foto: Hans E Ericson
— Det tar på krafterna att jobba på obekväma tider. Det blir ett evigt pusslande med familjen. Men jobbar man inom handeln så är det ett måste för att få det att gå runt, menar Sarah-Jane Björkman och Yara Ibanez, båda försäljare på Kapp-Ahl.
Sarah-Jane Björkman trivs med sitt jobb. Hon har kontrakt på 25 timmar i veckan och pendlar de fem milen från Östervåla när hon ska till jobbet i Uppsala.
Det är olika tider varje dag på ett rullande treveckorsschema. Varannan helg och jobb fram till stängningsdags två-tre dagar i veckan. OB-ersättningen gör att hon ändå kommer upp i en heltidslön.
— Jag skulle inte vilja jobba heltid, med tanke på de arbetstider jag har. Det pratas om senare stängningstider, jag blir livrädd när jag tänker på det. Jag har man och två barn i skolåldern. Man missar mycket med dem när man jobbar som man gör. När barnen är i skolan är jag hemma. Och när jag kommer hem från jobbet ligger de i sängen och ska sova.
Hon är ändå för en lagändring. Tryggheten att kunna gå upp i tid borde vara en självklarhet när man är anställd, menar hon.
— Jag tänker på om man är ensamstående med barn, då är det ännu viktigare.
Hennes kollega Yara Ibanez är också anställd på 25 timmar i veckan. Även hon är positiv till lagändringen, även om hon själv inte har möjlighet att gå upp i tid just nu.
— Jag har ett arbete som jag trivs med och ob-ersättningen gör att jag klarar mig.
Men Yara Ibanez skulle hellre jobba heltid under kontorstid om det gick. Ibland känns det som om hon jobbade mer än hundra procent, eftersom hon har långa arbetspass på obekväma tider.
— Det har periodvis varit jättesvårt att kombinera jobb och barn, min mamma hjälper mig att hämta på dagis. Men i två års tid, när min son var mindre, valde jag att studera. Det gick inte att få ihop livspusslet. Min chef har låtit mig slippa helgerna. Å andra sidan blir det fler kvällar på jobbet, berättar hon.
De flesta arbetsgivare är dock negativt inställda till en förändring i arbetsrättslagstiftningen, eftersom flexibiliteten går förlorad. Det är lättare att erbjuda extratimmar när behov uppstår.
I en lokal undersökning som Svensk Näringsliv genomförde tidigare i år, svarar till exempel företagarna att de skulle få lägga ned verksamheten på grund av för höga personalkostnader.
Och enligt en undersökning som tidningen Ica-kuriren gjort, uppger drygt 74 procent av 31 butiksägare i Gränby centrum att de inte går att lägga ett fungerande schema om rätt till heltid blir verklighet.
UNT: Varför går inte det?
— Jag skulle få säga upp halva styrkan, sex personer skulle bli arbetslösa. De långa öppettiderna inom handeln gör att schemapusslet inte går ihop med heltidare. Det blir dessutom för dyrt. Jag har en anställd som vill jobba mer men det går inte, eftersom de tider hon erbjudits inte passar ihop med hämting och lämning av barnen, säger Anne-Lie Ek, butikschef på Mique i Gränby och i city.
Handelsanställdas förbund, som under många år slagits för tryggare anställningsformer, anser att lagändringen är viktig ur jämställdhetssynpunkt. Det är oftast kvinnor som får gå ned i tid. Av det följer lägre inkomster, sämre pension, sämre karriärmöjligheter, oavlönat hemarbete och lägre status på arbetsmarknaden.
— Min erfarenhet är att det oftast går att få ihop ett schema som funkar men för arbetsgivarna är det många gånger bekvämare att ha fler huvuden att bolla med, säger Mats Hedgren, första ombudsman på Handels i Uppsala.
Jag ser bara positivt på en lagändring och jag tror inte på domedagsprofeterna. Effekten kanske inte blir så stor som vissa förutspår. I de fall arbetsgivarna får problem - på mindre arbetsplatser kan det inträffa - så brukar det ändå gå att komma överens med facket, säger Mats Hedgren.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!