Högt blodtryck är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Men även de utan riskfaktorer kan drabbas, och löper till och med markant högre risk att dö tidigt efter hjärtinfarkt, visar ny Uppsalaforskning.
Uppsalastudien som publiceras i den ledande medicintidskriften The Lancet vänder på perspektivet när det gäller hjärtinfarkt och riskfaktorer.
Genom att analysera data från personer som fått en hjärtinfarkt trots att de inte har typiska riskfaktorer som diabetes, höga blodfetter eller högt blodtryck, har forskarna gjort nya och överraskande fynd.
För tvärtemot vad man kanske tror är risken för att dö inom 30 dagar efter infarkten 50 procent högre bland dem som inte haft riskfaktorer, och i synnerhet hos kvinnor, än bland dem med.
– Instinktivt tror man nog att det går väldigt bra för den här patientgruppen efter sin hjärtinfarkt, och det gör det också på längre sikt. Men de har betydligt högre dödlighet på kort sikt efter infarkten. Det har inte visats i forskning tidigare, säger Emil Hagström, docent vid Uppsala universitets medicinska vetenskaper.
Studiens resultat bygger på data från över 60 000 svenska patienter.
Egentligen är det förvånande att personerna utan riskfaktorer ens fått en hjärtinfarkt. Så frågan är då varför de löper högre risk att dö i nära anslutning till den hjärtinfarkt de ändå fick?
En teori är att de trots allt har flera samtidiga riskfaktorer, men låga och under vanliga nivåer för behandling.
– Det kan också vara så att den här gruppen, till exempel en kvinna utan diabetes som inte röker, inte behandlas lika intensivt efter infarkten som personer med flera riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom. De får inte lika intensiv medicinering för att sänka blodtrycket och blodfetterna, säger Emil Hagström.
En annan fråga är vad som orsakar den högre dödligheten.
– Vi tror att det handlar om allvarliga hjärtrytmrubbningar, det är oftast det man dör av tidigt efter en hjärtinfarkt, säger Emil Hagström.
Resultaten borde leda till större vaksamhet i vården för den här gruppen, och bättre skattning av riskerna, menar han.
Nina Johnston, överläkare vid hjärtintensiven på Akademiska sjukhuset och specialiserad på hjärtsjukdomar hos kvinnor, tycker att studien understryker betydelsen av forskning med andra perspektiv.
– Behandling av kvinnor med hjärtinfarkt är fortsatt eftersatt. Mer forskning behöver riktas även mot andra faktorer som socioekonomiska, psykisk ohälsa, och reproduktiv hälsa som kan ha betydelse för kvinnor, säger Nina Johnston.