Ny experminentell scen i Uppsala

Medan vissa musiker eftersträvar polerad perfektion så finns det också de som inte räds lite knaster eller brus mitt i välljudet. Nu ska Uppsala konserthus lyfta fram lokala artister med sådana ambitioner att utforska det outforskade. Brus är namnet på Konserthusets nya scen för ung, experimentell musik. Fredag pratade med Patric Kiraly inför första Bruskvällen 17 oktober.

Patric Kiraly

Patric Kiraly

Foto:

Uppsala2007-10-15 12:17
- Det finns så många intressanta, lokala akter som är smala men håller hög kvalitet. Problemet är att de sällan har någon scen att spela på, säger Patric Kiraly, musikproducent på Konserthuset och initiativtagare till Brus.
Enligt honom är den lokala musikscenen livaktigare än på mycket länge. Runt om i Uppsalatrakten sitter det tonkonstnärer som spränger gränser, men som sällan får en plats i det offentliga rummet.
- Jag tror att det kan vara en reaktion på att det har varit så utarmat ett tag när det gäller bra klubbar. Folk anordnar hemliga fester i stället och en gör-det-själv-attityd har vuxit fram, förklarar han.

Inför premiärkvällen på onsdag 17 oktober har Patric Kiraly bjudit in tre konstellationer, verksamma inom vitt skilda genrer men med experimentlustan som minsta gemensamma nämnare. En av dem är Melodier & fåglar, en musikalisk duo knuten till musiknätverket Sisters Uppsala.
- Det är Sofia Säfholm som är den drivande kraften i Melodier & fåglar. De spelar en väldigt experimentell electronica med clicks and cuts-inslag, förklarar Patric Kiraly.

Den uppmärksammade noisekonstnären Hjorten, även kallad Reversed obesity, dyker också upp, med nya ljud och oljud som roar och oroar.
Traditionella, akustiska instrument får också ta plats på Brus scen. Under premiären bidrar jazztrion Say it loud med fri och oförställd spelglädje. Bandets trummis Jon Swärd ser fram emot att få kasta sig ut i improvisationer inför publik.
- När man improviserar får man spela exakt som man känner. Det är ett bra sätt att få ut aggressioner. Det är i högsta grad självterapeutiskt, säger han.

Hur går det egentligen till när ni improviserar?
- Det kan börja med att vi tittar på varandra, att någon av oss kommer på en idé som de andra hakar på. För mig är musik en sorts konversation, ett givande och ett tagande. Som trummis är jag ju van vid att backa upp de andra musikerna. Men när vi improviserar är vi helt jämbördiga.

Hur vet ni när en låt ska ta slut?
- Ja, hur svarar man på en sådan fråga. Det brukar ge sig av sig självt. Vi har en sorts telepatisk förmåga och ibland inträffar det något som leder till att låten tar slut.

Vad tycker du om elektronisk musik?
- Jag lyssnar mycket på elektronisk musik. Jag gillar bland annat den fria scenen i Norge där de blandar datorer med akustiska instrument. Jag är också väldigt intresserad av noisemusik. Jag tycker om nästan all musik, inte minst den som är experimentell.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!