Ny dokumentär om Fadime Sahindal
En stark och modig kvinna som vågade gå sin egen väg. Det är den gängse bilden av Fadime Sahindal från Uppsala. I en dokumentär, som SVT visade på torsdagskvällen, framträder även en annan bild: bilden av en ensam ung kvinna som levde med en ständig längtan efter sin familj.
I hennes dokumentär Fadime-frihetens pris, som Dokument inifrån visade på torsdagskvällen, berättar Fadimes vänner och lillasystern Songül Sahindal om den ensamhet Fadime kände och om hennes längtan efter framför allt sin mamma.
Fadime Sahindal studerade till socionom i Östersund och skulle inom kort resa till Kenya på praktik när hon i januari i år besökte Uppsala för att träffa två av sina systrar och sin mor. Senare samma kväll blev hon skjuten av sin far.
— Faran var inte över, men hennes längtan tog överhand. För att försöka laga hålet i hjärtat valde hon att lägga riskerna åt sidan, menar Marianne Spanner.
Marianne Spanner träffade Fadime Sahindal första gången 1998. Då för att göra en uppmärksammad tv-intervju. Efter mordet på Fadime beskrev hennes far, Rahmi Sahindal, hur han ansåg att dottern smutskastat familjen genom sina framträdanden.
Mediernas roll
Vilket ansvar har medierna för Fadimes öde?
— Journalister har alltid ett ansvar för hur man låter människor framträda. Jag har rannsakat mig själv efter Fadimes död och vet att jag inte på något sätt övertalade hennes att medverka. Hon ville själv göra det. Hennes förhoppning var att hon skulle hjälp andra flickor i samma situation, säger Marianne Spanner.
I dokumentären berättar även Pelas lillasyster om sitt liv efter mordet på systern sommaren 1999. Hon vittnade mot sin far och sina farbröder och lever under ständigt dödshot. Den tyska kvinnan Eva Sophie berättar hur hon fick god hjälp vid ett stödcenter i Berlin när hon bröt med sin familj. De mångåriga erfarenheterna vid stödcentret i Berlin ställs i dokumentären mot svenska myndigheters oförmåga att agera.
Gemensamt för kvinnorna i dokumentären är deras längtan tillbaka till den familj de en gång tillhörde. Problematiken handlar om en ständig dragkamp mellan det förflutna och framtiden, om svårigheten att finna sig själv i den ensamhet som följer efter en brytning med familjen.
Måste förstå problematiken
Tyska Eva Sophie lyckades efter 10 långa år få sin fars förlåtelse. Först då upplevde hon att hon fick ro. Men till vilket pris? Dokumentären väcker många funderingar. Är förlåtelse vad kvinnorna ska sträva efter när deras krav är så självklart: att få leva ett fritt liv. Är det rätt att arbeta för att få familjerna "sams" igen? Bör inte unga flickor erbjudas hjälp att komma bort från en miljö där de kallas för hora och betraktas som en skam för familjen? Marianne Spanner anser svaret inte är helt givet.
— Det viktiga i sammanhanget är att de som arbetar professionellt med flickor i Fadimes situation förstår problematiken, att flickorna trots sin situation lever med en längtan efter sin familj. De måste få stöd att finna en väg in i framtiden, säger hon.
Fadime Sahindal fick klara sig på egen hand. Hon framträdde i ett antal intervjuer i hopp om att andra i samma situation skulle få bättre hjälp i framtiden. Tre månader före sin död talade hon vid ett seminarium i riksdagen. I dokumentären hör man henne säga att unga flickor inte borde behöva välja mellan sin familj och sin frihet. Och så avslutar hon med en vädjan:
— Jag hoppas att ni inte vänder dem ryggen...
UNT-bakgrund
Fadime Sahindal från Uppsala blev 26 år. Hon sköts till döds av sin far vid ett besök i Uppsala 21 januari i år. Hon hade då levt under dödshot i flera år.
Fadime Sahindal trotsade sin kurdiska familj när hon ville leva ett självständigt liv tillsammans med sin pojkvän. I april 1998 åtalades hennes far och bror vid Uppsala tingsrätt för att ha hotat henne. Fadern fick villkorlig dom och 120 dagsböter. Brodern, vars hot bedömdes vara de allvarligaste, dömdes till skyddstillsyn under ett år.
I början av juni omkom Fadimes pojkvän i en bilolycka. Endast en vecka efter dödsolyckan misshandlades Fadime av sin bror på Stora Torget.
Uppsala tingsrätt dömde i april i år fadern till livstids fängelse för mord. I både polisförhör och i rättssalen erkände han att han skjutit sin dotter.
När domen överklagades till hovrätten tog han tillbaka sitt erkännande och hävdade att en annan man tvingat honom att ta på sig skulden. Även Fadimes mamma vittnade om den nye gärningsmannen i hovrätten. Detta trots att hon tidigare pekat ut sin make som gärningsman i polisförhören. Under rättegången i Uppsala tingsrätt valde mamman att avstå från att vittna.
Fadimes lillasyster Songül Sahindal var den enda i släkten som vittnade mot fadern, som i maj dömdes till livstids fängelse av Svea hovrätt för mordet på sin dotter.
Så jobbar vi med nyheter