Maria Jervelycke Belfrage menar att den påstådda dödslistan som sprids på sociala medier kan skapa rädsla trots att den kan vara fejk.
Den virala videon innefattade ett fyrtiotal namn med tillhörande adresser – varav många i Uppsala. Den fick över 200 000 visningar innan den togs bort.
Polisens presstalesperson, Mathias Rutegård, säger att polisen ska ha varit medvetna om att videon spridits på sociala medier och arbetar nu med hur den ska hanteras.
– Vi har bland annat fått samtal från skolor som haft många frågor kring videon. Folk är oroliga, säger han.
Maria Jervelycke Belfrage, universitetsadjunkt i radiojournalistik vid Göteborgs universitet, studerar ungas nyhetskonsumtion och sociala medier och menar att sådan typ av innehåll kan skapa rädsla, oavsett om informationen är korrekt eller bara ett rykte.
– Unga är idag förhållandevis duktiga på källkritik. Skolan lägger mycket tid och kraft på att undervisa i frågor som handlar om källkritik och förekomsten av så kallade fake news. Men med det sagt är det inte svårt att föreställa sig att en sådan här spridning med största sannolikhet skapar en stor rädsla, säger hon.
Den snabba spridningen på sociala medier gör därför att människor riskerar att slarva med källkritiken, där innehåll delas vidare utan att användare på sociala medier tänker sig för.
– Först och främst behöver den typen av information verifieras, det kan ju röra sig om falsk information. Det kan också vara en avsiktlig del i kommunikationen från de som är inblandade i de konflikter som pågår, som ett sätt att påverka, fortsätter Maria Jervelycke Belfrage.
En video med en påstådd dödslista cirkulerade på TikTok tidigare i veckan. Sociala medieexperten Maria Jervelycke Belfrage menar att innehållet kan skapa oro trots att dödslistan kan vara fejk.
Hur kommer det sig att sådan här information kan cirkulera på sociala medier?
– Det är svårt att svara exakt på. Men med tanke på att det är så pass lätt att just dela information eller digitaliserat material via ens egna sociala kanaler, så räcker det med att en eller ett par personer sätter i gång delandet, som sedan tar fart via ens kontakter i sociala medier.
Magnus Jansson Klarin, presstalesperson för polisregion Mitt, kan varken bekräfta eller dementera uppgifterna i den virala videon, men uppmanar nu föräldrar att prata med sina barn om att vara kritisk till det man tar till sig på sociala medier.
– Det är mycket desinformation som sprids nu och det hjälper inte mot oron, säger han.