Ny bok om massgraven i Slottsbacken
De tusentals svenska bondesoldater, som stupade i det blodiga Långfredagsslaget i Uppsala 1520, begravdes troligen först sent på hösten. Det förklarar varför det nästan inte finns några hela skelett i den massgrav som upptäcktes i Slottsbacken sommaren 2001.
Massgraven i Slottsbacken innehåller en stor mängd skelettdelar där förruttnelsen gått så långt att benen fallit isär i lederna. Detta och färgen på benen visar att de stupade måste ha legat kvar länge på slagfältet innan de begravdes.
Det stämmer väl överens med en utsaga från den avsatte katolske ärkebiskopen Gustaf Trolle som ska ha förbjudit att de stupade begravdes i vigd jord. De var ju kättare och därmed bannlysta.
En teori är att offren fick begravas först efter den danske kungen Kristian II:e kröning i Stockholm 4 november 1520, då bannlysningen mot Sten Sture och hans anhängare upphävdes.
Fyra hela skelett
Överst i ett av schakten påträffades fyra hela skelett. Åtminstone en av dessa personer bar spår av att ha halshuggits. Bent Syses teori är att dessa fyra kan ha varit ledare för den svenska upprorshären som suttit i fängelse och sedan halshuggits, kanske i samband med kröningen och Stockholms blodbad.
Man tror att den svenska bondehären anföll de i Uppsala förlagda danska legotrupperna från tre håll. Drabbningen måste ha skett på en ganska stor öppen yta. En del svenska soldater gick igenom Fyrisåns is och drunknade. Andra blev innebrända i en tegellada.
En plats, som uppfyller dessa tre krav, är nuvarande Stadsparken. Först söder om Islandsfallet blir ån tillräckligt djup för att någon ska drunkna. Inom Akademiska sjukhusets område har flera tegelugnar grävts fram. Rimligen har det också funnits tegellador där.
Och så skulle detta sanka och lite svårtillgängliga område kunna förklara hur kvarlevorna av de stupade svenskarna kunnat ligga på marken och ruttna utan att bli angripna av asätande djur. Det finns nästan inga spår av djurgnag på skelettdelarna.
Olöst mysterium
En viktig fråga kan arkeologernas analyser av fynden inte besvara, nämligen var de stupade danskarna begravdes. Ett par tusen danskar ska ha stupat i slaget. Legosoldaterna var katoliker och Bent Syse förmodar att den avsatte ärkebiskopen såg till att de begravdes omedelbart.
Frågan är bara var? Eftersom det knappast fanns plats för så många döda i någon av Uppsalas kyrkor, är en möjlighet att de begravts i någon av lertäkterna på nuvarande sjukhusområdet.
Så jobbar vi med nyheter