Det visar forskare vid bland annat Uppsala universitet och Karolinska institutet när de i veckans nummer av vetenskapstidskriften Nature presenterar en ny "atlas" över hjärnans blodkärl och den livsviktiga så kallade blod-hjärnbarriären.
– Med vår detaljerade kartläggning av blodkärlens uppbyggnad och blod-hjärnbarriären i den friska hjärnan kan vi och andra nu gå vidare och undersöka vilka förändringar som inträffat vid till exempel Alzheimers sjukdom och hjärntumörer, säger professor Christer Betsholtz vid Instituitionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet.
Med en metod som kallas för enkelcellanalys har forskarna undersökt vilka generna som är aktiva i de celltyper som bygger upp hjärnans blodkärl och den skyddande blod-hjärnbarriären. Blod-hjärnbarriären fungerar som ett slags dörrvakt, som använder olika proteiner för att genom blodkärlsväggen släppna in ämnen som hjärnan behöver, men sätta stopp för och kasta ut substanser som kan skada detta känsliga organ.
Hittills har blod-hjärnbarriären ansetts vara uppbyggd enbart av specialiserade så kallade endotelceller i blodkärlen, men i den nya studien visar forskarna att ytterligare minst två celltyper – så kallade pericyter och en särkild sorts bindvävscell – och många fler proteiner än vad som tidigare varit känt förmodligen ingår i den.
Studien är gjord på blodkärlsceller från mushjärnor och inte från människor. Det beror på att det behövs färska celler för analyser med enkelcellmetoden, vilket är svårt att få tag på från människohjärnor.