Ny arbetstidslag ger stora förändringar inom vården
Den första januari nästa år träder en ny arbetstidslag i kraft. Det innebär stora förändringar, bland annat för anställda inom sjukvården.
Gunilla Rinne är förhandlingschef vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hon arbetar för närvarande med att se över konsekvenserna av den nya lagstiftningen.
- Vilka konsekvenser som de nya reglerna får för oss kan jag inte gå in på. Det pågår en översyn och jag vill inte föregå kommande förhandlingar med de fackliga organisationerna, säger Gunilla Rinne.
Enligt den nya arbetstidslagen ska jourtid räknas som arbetstid. Det berör främst läkare som ofta arbetar mycket jour. Och ju färre läkare desto större blir bekymret med jouren. Krav på dygnsvila och arbetstidens längd kan få till följd att fler läkare måste rekryteras.
Men på det örat vill Gunilla Rinne inte höra.
- Jag vill inte prata om läkarbrist, det är alldeles för tidigt att säga. Formellt går det att träffa avstegsavtal med de fackliga organisationerna, men det blir en senare fråga i processen, säger Gunilla Rinne.
Däremot ser hon redan nu att möjligheterna för anställda att sy ihop sitt eget arbetstidsschema försämras med den nya arbetstidslagen. Det drabbar främst sjuksköterskor och undersköterskor.
- Att lägga sitt eget schema har varit en av våra framgångsfaktorer på Akademiska sjukhuset. Möjligheten att påverka sina arbetstider minskar med den nya lagen, säger Gunilla Rinne.
Även vid Uppsala kommun kommer många anställda att beröras av den nya arbetstidslagen, exempelvis personal inom omsorgen och räddningstjänsten.
Inte heller här har man kommit särskilt långt med förberedelserna.
- Visst måste vi göra anpassningar. Det pågår en översyn och vi följer och deltar i diskussionerna tillsammans med Sveriges kommuner och landsting. Vi ska också ha överläggningar med de fackliga organisationerna, berättar Vivan Eriksson, förhandlingschef vid Uppsala kommun.
Personligen karaktäriserar hon den nya arbetstidslagen som fyrkantig.
- Den är skriven som att det teoretiskt skulle vara möjligt att jobba 23 av dygnets 24 timmar eftersom arbetstiden beräknas som ett gemomsnitt under en period av högst fyra månader.
En hel det praktiska problem skulle gå att undvika om beräkningsperioden på fyra månader utökades till tolv månader, menar Vivan Eriksson.
- Det blir mer att spela på, som hon uttrycker det.
Pelle Bultmark är personalchef vid Uppsala Produktion vård och bildning.
- Om exempelvis sovande jourtid ska betraktas som arbetstid blir det stora konsekvenser. Vi får avsevärt ökade kostnader eftersom vi måste anställa fler medarbetare.
Han betonar dock att man inte har för avsikt att slita ut sina nattarbetare. Ambitionen är att komma överens med facket.
- En sak vi måste reda ut är om jour och beredskap är att betrakta som egentlig arbetstid. Vi har sex månader på oss, säger Pelle Bultmark.
Så jobbar vi med nyheter