Ny akutvård utan tanke på finansiering
Akademiska sjukhuset i Uppsala byggde upp en ny organisation för akutvården utan att räkna ut hur den skulle finansieras. Ny akutmottagning hade inte full täckning i sjukhusets budget. Det visar revisorer i ny granskning.
Akutprojektet startade år 2000. Syftet var att se över akutvården och bygga upp en ny akutmottagning på sjukhuset.
Förstudie av revisorer
När den nya akutmottagningen invigdes i januari 2003 visade det sig att finansieringen inte var löst. Det innebar att de nya arbetssätten som man planerat för inte kunde komma igång fullt ut. Akutmottagningen invigde med personalbrist och fick därför en dålig start på sin verksamhet, enligt en förstudie av revisorerna.
Per Elowsson, chef för akutcentrum, håller med om kritiken.
— Det var inget bra utgångsläge för oss. Vi kunde ju inte gå ut och anställa folk när vi inte hade budget för dem.
I revisorernas granskning framgår det inte vem som bär ansvaret för den dåliga planeringen.
Försökte undersöka finansieringen
"Den dåvarande sjukhusdirektören medger att uppdraget kanske var otydligt när det gäller finansiering, men säger samtidigt att ledningen klargjorde att inga nya medel skulle tillföras".
Flera personer som deltog i projektet har sagt att de försökte undersöka den framtida finansieringen. De intervjuade menar dock att de fått signaler om att finansieringsfrågan skulle beslutas på ledningsnivå.
"Några intervjuade berättar att de fick en chock när de insåg att dessa beslut inte hade fattats", skriver revisorerna.
Margareta Tufvesson, ekonomidirektör på Akademiska sjukhuset, säger att hon inte läst rapporten.
— Det är ju oerhört olyckligt om man inte satt vissa kostnadstak för arbetet. Sjukhusledningen skulle ha varit skarpare från början av projektet, säger hon.
Betydligt högre driftskostnader
Den nya akutmottagningen har i dag betydligt högre driftskostnader än den gamla mottagningen. Kostnaden för den gamla akutmottagningen var 49 miljoner kronor, medan budgeten för den nya akuten 2004 ligger på 64 miljoner kronor.
En orsak till merkostnaden är att den nya akutmottagningen har ett arbetssätt som kräver mer personal. Dessutom har mottagningen tillgång till både laboratorietjänster och röntgenutrustning. I samband med flytten gjordes utrustningsinköp för ungefär fem miljoner kronor. Dessutom har ledningsgruppen förstärkts, vilket har bidragit till högre kostnader.
Enligt revisionsrapporten jobbar akutmottagningen nu i stort sett enligt det nya arbetssätt som ska gälla på mottagningen. Mer personal har rekryterats.
Enligt Per Elowsson finns det dock fortfarande inte utrymme i budgeten för att jobba fullt ut med de målsättningar som man har för akutmottagningen.
— Akutcentrum måste spara fyra miljoner kronor under de närmaste två åren. Därför kan vi inte anställa riktigt så många personer som vi behöver, säger han.
Så jobbar vi med nyheter