Aldrig tidigare har så många tjejer utbildat sig till sotare som just nu. Av 26 elever på sotarutbildningen är nio kvinnor. En av dem är Mia Bergström från Almunge. När hon gjorde praktik på Ventilation & Sotningstjänst Åke Huss AB i Uppsala klädde hon om i städskrubben och duschade på andra tider än de anställda sotarna som alla är män.
– Så här är det på de flesta hantverkarjobb, säger hon glatt när hon ombytt kliver ut ur skrubben.
När hon varit ute på jobb har en del reagerat. "Va, en tjej?"
– En gammal dam sa: "Ska du sota? Äh, det blir bara värre", berättar Mia Bergström och skrattar.
Sotaryrket verkar bra. För henne är den sociala delen viktig.
– Man träffar väldigt många olika människor och man får fika ibland. Och så får man röra på sig, säger hon och viftar med armarna.
Två erfarna sotare kommer svartklädda in i fikarummet där vi har satt oss. De lutar sig mot diskbänken och dörrkarmen. Till fördelarna med yrket lägger de till att man är fri att lägga upp sin dag som man vill. Men de tycker att det är ganska trist att yrket är så mansdominerat och säger att det alltid är bättre med en "mixad" arbetsplats.
– Det blir en knepig jargong ibland med bara män, förklarar Mikael Wallner.
– Det är en fördel om man har lite skev humor, instämmer Mia Bergström.
Johan Gustafsson berättar att det förr fanns en attityd från ledningen att tjejer inte hade något där att göra. Då kunde det också vara svårt att vara hemma med sjukt barn. Men så är det inte längre.
Att könsfördelningen håller på att förändras beror till stor del på en regeländring för sju år sedan. Tidigare var man tvungen att ha en anställning på ett sotningsföretag för att få gå sotarutbildningen. 2005 öppnades sotarutbildningen upp och blev eftergymnasial. I flera år nu har tjejerna utgjort 20–30 procent av eleverna.
Skorstensfejare, som det officiellt heter, utbildas av myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Skolan ligger i Rosersberg norr om Stockholm. Den här hösten är utbildningen för första gången på distans, vilket fick både fler män och fler kvinnor att söka. För den skolbundna utbildningen måste man ordna boende i närheten, vilket kan vara svårt om man har familj och inte vill vara hemifrån en längre tid.
När Mia Bergström sökte visste hon inte att utbildningen var på distans, hon var beredd att pendla, men det visade sig vara bättre. Sotareleverna har närträffar i Rosersberg och gruppmöten på internet med webbkamera.
– Det är bra att slippa håltimmar och restid.
Mia Bergström är 28 år och har en bakgrund med jobb som biodlare och som jungman på småbåtar mellan Medelhavet och Karibien, spanskastudier i Spanien och en två år lång utbildning i permakultur på Irland. Hemma i Almunge håller hon på att bygga upp en trädgård. Trädgården och sambon gör att hon inte gärna vill flytta, men för att få jobb måste hon vara beredd på det. Hon planerar att läsa vidare till sotartekniker och då måste hon först jobba som sotare i tre år. En sotartekniker kan göra alla typer av jobb inom sotning och får lättare anställning.
Åke Huss är skorstensfejarmästare och vd på Ventilation & Sotningstjänst Åke Huss AB i Uppsala. Han tycker att det är kul att fler tjejer blir sotare.
– Jag tror det är bra med mer jämlikhet och att frångå det traditionsenliga. Det är bra även med fler män i traditionella kvinnoyrken. Jag har haft flera kvinnliga sotare anställda de senaste tio åren, men de har inte blivit så långlivade, säger han.
Inte så att de trillat ner från tak och dött, men två av dem slutade helt som sotare.
– De tyckte att det inte var deras grej. När man är ung provar man på, säger han.
Kvinnor är varken mer eller mindre lämpade som sotare än män. Så länge man inte är rädd att smutsa ner sig eller klättra upp på höga höjder och så länge man har tummen på rätt ställe kan man bli sotare oavsett kön.
Det finns inga fysiska begränsningar, utom möjligen duschen och omklädningsrummet då. Det får bli till att duscha på olika tider eller bygga om. Åke Huss säger att han i alla fall inte tänker göra som i lumpen och slänga in killar och tjejer i samma duschrum.