På söndag, klockan 02 på morgonen, slår de digitala klockorna om från vintertid till sommartid. Analoga klockor behöver vridas fram en timme.
På våren ställer vi fram utemöblerna och så också klockan – klockan 02 natten mot söndag är klockslaget för sommartid.
Frågan om vi ska fortsätta byta till sommar- och vintertid har diskuterats i EU. Men än finns inget beslut.
Växlingarna mellan vinter- och sommartid ser likadana ut i alla EU-länder. Så har det varit sedan 1996. Men 2018 kom EU-kommissionen med ett förslag om att slopa systemet. Om EU skulle besluta sig för detta skulle det vara upp till varje enskilt land att bestämma om de vill behålla tidsomställningarna eller inte.
Men inte heller Sveriges regering har tagit ställning ännu.
2018 gav regeringen Statskontoret i uppdrag att kartlägga tidsomställningarnas effekter. I en rapport bedömer man att effekterna av att ställa om är små. Förvisso ökar antalet hjärtinfarkter veckan efter omställningen till sommartid med cirka 20 fall, men folkhälsoeffekten överlag bedöms ändå vara positiv. Detta eftersom ljusa eftermiddagar ökar viljan till fysisk rörelse.
Men rapporten fastslår också att både vintertid och sommartid skulle vara negativa för folkhälsan om de infördes permanent.
Christian Benedict, sömnforskare vid Uppsala universitet, håller inte med. Han förespråkar vintertid året om. Han tror att många spontant skulle säga att de föredrar sommartid.
– Men man måste vara försiktig, för vintertid är vår standardtid. Den är anpassad så att solen står som högst mitt på dagen under vinterhalvåret. Skulle vi ha sommartid permanent, så att solen gick upp en timme senare på vintern, skulle vår dygnsrytm ställas om.
Christian Benedict, sömnforskare vid institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet.
Tack vare vintertiden får vi mer dagsljus på morgonen, vilket gör att produktionen av sömnhormonet melatonin går ner. Det signalerar till kroppen att det är dags att vara aktiv, förklarar han. Det gör det också lättare att somna på kvällen, eftersom kroppen känner att dagen är slut.
Solljus senare på kvällen leder till att vi blir benägna att gå och lägga oss senare, menar Christian Benedict. Och det är här han höjer ett varningens finger. För även om många människor är kvällspigga så förblir samhället morgonpiggt.
– Vi går och lägger oss senare, men går ändå upp lika tidigt för att gå till jobbet. Det leder till sömnbrist, säger han, och kallar det för "social jetlag".
– Man känner sig trött, presterar inte bra, blir mer impulsiv och behöver sova ikapp förlorad sömn på ledig tid.