Videon är inte längre tillgänglig
Den varma septembersolen gassar på husväggen på Ginstgatan. Där sitter också ett större tomtehuvud. När vi kliver in i första förrådsrummet finns det tomtar både högt och lågt.
Det är tomtar som läser julklapplistor, röker cigarr och rider på grisar. Det är tomtar som går att använda som nötknäppare, ljusstakar och grötskålar. Några lite större är mer kramvänliga mjukistomtar, medan andra går i gång med vickande höfter och i skramliga julsånger om man skruvar upp dem. I nästa rum är det ännu fler tomtar som myllrar omkring på hyllor och bänkar. Några finns också på brickor, pappersbonader och som målad dekor på köksföremål.
- Det är 2 540 stycken tomteföremål, säger Bertil Frisk och visar att varje tomte har ett nummer på en liten klisterlapp.
Han berättar att försäkringsbolaget kräver att det ska finnas två foton av var och en och att numret ska finnas på diskett. Somliga tomtar är lite finare än andra, samlarmässigt sett.
- Det här är tomtarnas Rolls Royce, säger han och lyfter ned en tomte med en lykta.
Den är gjord i terrakotta och baktill finns en stämpel, Heissner. Då vet man att den är gjord i en västtysk fabrik som började producera trädgårdstomtar på 1880-talet. Men just den här är från första hälften av 1900-talet och är värd ungefär 3 500 kronor.
Bertil Frisk visar på ett gäng halvmeterhöga tomtar på en egen hylla. De är också gjorda i Tyskland och stämpelförsedda. Det sammanlagda värdet av dem är 20 000 kronor.
- Förut hade jag dem på vår glasade altan men det vågar jag inte längre, säger han.
De flesta tomtar har han köpt på loppisar i Uppland för betydligt lägre summor. Det har också hänt att han köpt tomtar på nätet eller bytt till sig dem av en samlarkompis i Uppsala. Den förmodligen äldsta tomten i Bertil Frisks samling är från 1944. Den fick han av sina farföräldrar sin allra första jul. Han växte upp på en bondgård och fascinerades av berättelser om hur den egna hustomten tog hand om gårdens hästar. Men själva samlandet började långt senare.
- Jag började egentligen samla frimärken och gick sedan över till keramik av Lisa Larsson och från JS (en keramikfabrik), men jag ledsnade på det. I stället blev jag förtjust i tomtar. Det är en varelse som sprider lugn och ro. Han finns, men är ändå en sagofigur.
Det lilla informella museet har inga egentliga öppettider. Är Bertil Frisk bara hemma så får vem som helst komma när som helst och titta på de rödklädda varelserna. Året om. Till jul tas dock en del av tomtarna in i huset för att bli till julpynt.