Här är miljögiftsprofessorns varningslista

Sluta med matlådan i plast och ät lagom skrumpen frukt. Det är två av professor Monica Linds råd för en giftsäker vardag. Nu går hon i pension och undrar varför ingen verkar intresserad av miljögifter längre.

Monica Lind har under sin karriär som miljöforskare fått uppleva påtryckningar från kemikalieindustrin. "Om vi visar att en kemikalie är farlig så förlorar någon pengar på det", säger hon.

Monica Lind har under sin karriär som miljöforskare fått uppleva påtryckningar från kemikalieindustrin. "Om vi visar att en kemikalie är farlig så förlorar någon pengar på det", säger hon.

Foto: Niklas Weimer

Uppsala2023-01-28 05:00

Monica Lind trycker på knappen på kaffebryggaren som börjar puttra. Hon fnyser åt kaffemaskinen intill och öppnar fronten så att innanmätet blottas med behållare för kaffe, mjölkpulver, choklad och en massa rör.  

– Så mycket plast! Ju äldre maskinen är, desto äldre är plasten och desto mer hormonstörande kemikalier läcker den. Hemma handbrygger jag kaffet i en glaskanna och med porslinstratt, säger Monica Lind, adjungerad professor i miljötoxikologi.

Monicas råd 1: Minska din exponering för plast, särskilt gammal plast. Släng dina gamla plastmatlådor. När plasten blir varm frisätts kemikalier som på olika sätt kan var skadliga för oss.

undefined
Efter en karriär med en rad resultat som lett till larm i medierna går nu Monica Lind i pension.

Monica Lind växte upp vid en sjö i en förorenad by i Hälsingland där katterna dog och barnen insjuknade med äggvita i urinen. Det var gifterna från industrier i närområdet som skadade det levande omkring sig. UNT berättade i ett reportage 2014 om hur skandalen fick Monica Lind att bestämma sig för att bli läkare. Senare, när hon lärt sig om hur miljögifter skadade sälar – ändrade hon det till att bli miljöforskare. Men drivkraften var densamma, att arbeta mot spridningen av gifter.

Hennes avhandling handlade om miljögifters effekter på skelettet hos olika djur.

– Senare fick jag totalt omkring 15 miljoner kronor till två stora projekt om bisfenol A. Jag minns hur jag var med på nyheterna i tv och berättade om riskerna med nappflaskor i plast med bisfenol A i. En vecka senare var de i princip borta ur butikerna, säger hon.

Men varianterna av en kemikalie är många. Så även om bisfenol A, som har en rad dokumenterade negativa hälsoeffekter, försvann står nya på rad för industrin att använda

– Det finns ett helt alfabet bara av bisfenoler. De är alla mer eller mindre hormonstörande, säger Monica Lind. 

undefined
Nej tack, ingen värmd mat i en plastmatlåda, säger miljögiftsprofessorn Monica Lind.

Här hänger inte forskningen med. När Monica Linds forskarkarriär började var uppmärksamheten för frågan om miljögifter en helt annan än i dag, upplever hon. Och hennes bild är att forskningdanslagen är betydligt mindre i dag än förr, trots larm om tidigare död och koppling till åderförkalkning, etcetera.

– Antalet forskare inom fältet är färre i dag. Det görs otroligt lite på det här området.

Varför är det så?

– Jag vet inte. Kanske vill vi helt enkelt inte veta om vi riskerar att bli sjuka. Vi vill tro att de produkter vi använder är säkra. Det kan också vara så att det finns en pott med pengar åt miljöforskning och att den går åt till annat nu. En annan förklaring kan vara att någon förlorar pengar på att forskare visar att en kemikalie är farlig, säger Monica Lind.

undefined
Monica Lind har synts i åtskilliga artiklar genom åren, där hon varnat för miljögifternas påverkan på vår hälsa.

En studie från Göteborgs universitet som sammanställt de senaste 20 årens vetenskapliga studier om miljögifter ger henne delvis rätt. Antalet publikationer kring effekter på gifter i miljön som påverkar djur har ökat kraftigt under den tiden, och det gäller även antalet kemiska ämnen som undersökts. Det är bara det att antalet kemikalier i samhället ökat ännu snabbare.

– Så fortfarande är forskningen bristfällig för de flesta kemikalier. Kunskapsluckorna är många, säger professor Erik Kristiansson, en av studiens författare.

Monicas råd 2: Använd schysst utrustning när du lagar mat. 

När Monica Lind lagar mat undviker hon processad mat och lagar så mycket som möjligt direkt från råvaran. Återigen är det plast det handlar om.

– Livsmedelsindustrin använder en massa plast när de processar maten. Och teflonet i stekpannan, eller non-stick som det kallas nu, är ju också plast.

Att oförtrutet kämpa på med nya ansökningar om forskningspengar trots att det känts att vindarna blåser åt fel håll i frågan har stundtals varit tufft, säger Monica Lind.

undefined
Mal gärna färsen själv, för att undvika plastrester i maten från industrins processer. Och använd verktyg utan plast när du lagar maten, råder Monica Lind.

– Men det är väl i motvind som draken lyfter, sägs det. Jag har på grund av min uppväxt haft en sådan drift att göra skillnad, att påvisa hur miljögifter påverkar hälsan. Så jag har inte brytt mig så mycket även om jag visst ibland varit dyster, ledsen och förbannad. Men jag har alltid rest mig upp och jobbat vidare.

Monicas råd 3: Ät inte besprutad mat eller mat behandlad med antimögelmedel. 

När hållbarheten är lång och frukten för vacker, då anar Monica Lind oråd och tar en lagom skrumpen frukt i stället. 

– Vad händer när vi får ned de här antimögelmedlen i tarmen? Jo, tarmfloran påverkas. Allt mer forskning pekar på tarmflorans betydelse för vår hälsa, säger hon. 

Förutom med sin forskning har hon även på andra sätt försökt att bidra till upplysning om miljögifternas effekter. På sitt nästan utstädade kontor står två plaketter för bästa valbara kurs på läkarprogrammet kvar. Dem har hon fått för den kurs om miljögifter som hon utformade och lyckades sälja in till läkarprogrammets ledning.  

– Jag ville att läkarna skulle känna till det här. Det är ju de som träffar de sjuka, säger Monica Lind, som är gift med läkaren och forskaren Lars Lind, som hon också gjort flera studier med.

undefined
Det forskas för lite om kemikalierna vi släpper ut, och faktum är att det blivit svårare att få tillräckligt med forskningsmedel för att kunna göra stora studier som bevisar effekter, menar professor Monica Lind.

– Jag frågade redan när vi träffades som studenter på 70-talet om de lärde sig något om miljögifter. Men inte förrän jag startade min kurs gjorde de det. Jag höll kursen närmast på frivillig basis, för att jag tyckte att det var viktigt. Men jag orkade bara i fem år, säger hon.  

Monicas råd 4: Vädra. Utan ventilation samlas kemikalierna i rummet. Och tänk igenom materialet i dina möbler. 

Kopplingen mellan inomhusmiljön och din hälsa är väl dokumenterad. Förutom vikten av ventilation pratar Monica Lind om att välja sunda byggnadsmaterial och möbler som inte är behandlade med exempelvis pfas för att stöta bort smuts.

undefined
Är frukten för vacker, och verkar ha lång hållbarhet? Då är den säkert behandlad. Miljögiftsprofessorn Monica Lind väljer en lagom skrumpen frukt i stället.

– Använd naturliga material och så lite plast som möjligt, säger hon. 

Monicas råd 5: Undvik parfymerade produkter.

För att parfymen ska hålla sig länge används lösningsmedel med så kallade ftalater i. De är hormonstörande, säger Monica Lind.

– Hårprodukter är förmodligen en katastrof, men är väldigt lite undersökt, säger hon.

undefined
Några av rubrikerna från miljögiftsprofessorn Monica Linds forskarkarriär

Kanske hade det varit något för Monica Lind att ta tag i. Men i februari gör hon sin sista dag – sedan går hon i pension. Inför ett slutsymposium för att uppmärksamma hennes insatser har hon samlat artiklar som skrivits om henne och hennes forskning på ett bord. Det är överväldigande. Här finns larm om gift i kassakvitton och älgar som verkade bli sjuka av flamskyddsmedel, och att åldrandet påverkas av miljögifterna. Bland annat.

– Men nu är frågan vem som ska ta över efter mig. Vi är så aningslösa och det finns massor av kemikalier som vi inte vet något om.

undefined
Monica Lind brygger alltid sitt kaffe utan plastutrustning, när hon kan. "Jag älskar kaffe".
Det här är bisfenol

Bisfenol A är identifierat som en hormonstörande kemikalie inom EU. Genom djurförsök finns rapporter om att exponering i fosterlivet kan leda till störd utveckling av hjärnan, påverkan på beteende, immunsystem och reproduktionsorgan, och ökad risk för fetma och cancer. 

Vilka effekter som är relevanta vad gäller risken för människors hälsa är dock mycket omdebatterat. Studier har rapporterat ökad risk för en rad olika sjukdomar, men anses inte vara säkra nog för slutsatser om risker.

Källa: KI

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!