Nu skärps lagen kring djurförsök

Från 1 januari har djurskyddslagen ändrats med syfte att förbättra försöksdjurens villkor. Lagarna om försöksdjur har tidigare sett olika ut inom Europa, men med hjälp av ett EU-direktiv som togs fram 2010, ska regelverket nu harmoniseras.
I Sverige är det nu lag på att alla försöksdjursanvändare måste ha ett eget djurskyddsorgan. Det ska även att inrättas en nationell kommitté och en central försöksdjursnämnd utöver de befintliga etiska nämnderna. En annan viktig förändring i den förändrade djurskyddslagen är att forskarna numera kommer att få betala för sina ansökningar. 

Mats Sjöquist, föreståndare på Nationellt centrum för djurvälfärd i Uppsala, tycker att det är bra att frågan lyfts fram, både i Sverige och i Europa. Det viktigaste är att skapa en harmonisering mellan länderna i Europa, menar han.
– Ett land ska till exempel inte kunna konkurrera ut ett annat land, genom att ställa lägre krav på djurvälfärden. Sedan är det bra att riktlinjerna och utbildningen kring djurförsök blir mer likriktad i Europa.

Mycket av EU-direktivet genomsyras av 3R, som står för engelskans replace, reduce och refine som kan översättas till att ersätta, begränsa och förfina användningen av försöksdjur. De handlar om att så långt som möjligt ersätta djurförsöken med alternativ forskning, samt att minimera djurens lidande.
– Även om arbetet med 3R har funnits tidigare så kommer det nu att ställas högre och tydligare krav. Forskarna måste till exempel kunna redovisa att de tagit hänsyn till 3R när de skickar in sin ansökan till den djurförsöksetiska nämnden, säger Mats Sjöquist.

Enligt svensk lag är det endast tillåtet att använda sig av försöksdjur om det inte finns något alternativ. Nyttan med forskningen måste dessutom väga tyngre än djurets lidande. Tidigare har den djurförsöksetiska prövningen finansierats med statliga medel men i samband med den nya lagen kommer forskarna tvingas finansiera sina ansökningar själva. Karin Gabrielson Morton som arbetar på organisationen Forska utan djurförsök, menar att det finns både för- och nackdelar med de nya avgifterna.
– Egentligen så är det ganska rimligt att forskarna bär sina egna kostnader men det kan också medföra en del risker. Vi är oroliga över att forskarna kommer att lägga ihop flera olika projekt i en och samma ansökan för att slippa ytterligare avgifter.  Detta kan i sin tur försvåra arbetet med att bedöma effekterna och konsekvenserna av djurförsöket.

En ansökan om att få göra en pilotstudie kommer att kosta 3 000 kronor hos de etiska försöksdjursnämnderna. Övriga etiska ansökningar kommer att kosta
6 000 kronor och en tilläggsansökan 1 500.
Charlotta Eriksson, politiskt sakkunnig på landbygdsdepartementet menar att införandet av de nya avgifterna inte är en ovanlig konstruktion.
– Jag skulle snarare vilja säga att den lösning som vi haft tidigare, då allmänheten finansierat alla ansökningar, har varit ovanlig. De etiska försöksdjursnämnderna kommer ju att behöva mer resurser. Däremot ska avgifterna vara differentierade. En stor ansökan bör kosta mer än en liten.
Eftersom den nya lagstiftningen kommer att innebära ett merarbete för de djurförsöksetiska nämnderna har man infört några förenklingsåtgärder. Till exempel kan giltighetstiden för en etikansökan ökas från tre till fem år.