En nunna som hjälpt präster att våldta barn, kan det vara en sann nyhet? Frida Wiborg läser med lätt rynkade ögonbryn artikeln som låg länkad i hennes Twitter-flöde.
– Artikeln kommer från en nyhetssajt som väl inte är världens mest trovärdiga. Jag ska kolla om den verkar vara sann, säger hon.
Egentligen skulle Frida Wiborg och hennes klasskompisar i klass Ek14b på Fyrisskolan ha psykologi denna måndagsförmiddag. I stället har de valts ut att delta i en pilotstudie för att testa Nyhetsvärderaren, som är ett nytt verktyg för källkritik i digitala medier. Genom att följa en checklista med detaljerade frågor om avsändaren, bevisen som framförs i nyheten samt vad andra källor säger, ska eleverna dra slutsatser om trovärdigheten i de nyheter de hittar på sociala medier.
I höst ska Nyhetsvärderaren användas av tusentals elever i hela Sverige, i ett massexperiment. Alla högstadie- och gymnasieklasser som vill kan delta. Tanken är att eleverna inte bara ska lära sig att bli mer källkritiska – utan också att de samtidigt ska hjälpa forskarna att kartlägga vilken typ av nyheter som rör sig i ungas nyhetsflöden.
– Hur vanligt är det med fake news? Kanske är det bara en artikel på tusen. Faktum är att vi i dag vet väldigt lite i dag om vilka nyheter som delas och sprids, säger forskaren Thomas Nygren som varit med och tagit fram Nyhetsvärderaren och som nu sitter på en bänk i bakre delen av klassrummet utifall eleverna har frågor.
Thomas Nygren är docent vid lärarutbildningen på Uppsala universitet, och har specialiserat sig på källkritik i sociala medier. Sociala medier och källkritik går egentligen rätt dåligt ihop, konstaterar han.
– På nätet går allt snabbt, digitala medier är designade för att vi ska klicka oss vidare utan närmare tid till eftertanke. Men att tänka kritiskt handlar om att stanna upp och reflektera.
– Dessutom hjälper plattformar som Twitter och Facebook till att få saker att se mer trovärdiga ut. Ta en nyhet från en ful bloggsida och skicka in den i ett Twitter- eller Facebookflöde och plötsligt är den snyggt paketerad.
Undersökningar visar samtidigt att vi i ökande utsträckning får nyheter via sociala medier, och det gäller särskilt ungdomar. Överlag verkar eleverna i den här klassen medvetna om vikten av att vara skeptisk.
– Jag tycker att man automatiskt tänker kritiskt. Men jag märker ju i mina flöden att många andra verkar tro på allt möjligt, säger Medina Rushidi.
Simon Lundman håller med:
– En del delar ju vad som helst, utan att tänka efter. Folk delar det som passar den egna åsikten.
Frida Wiborg tycker att det är stor skillnad på var nyheten kommer ifrån.
– Om jag ser något på Twitter tänker jag att det kanske inte är sant. Men kollar jag på Aktuellt utgår jag från att allt är sant.
Måns Wikstad är lärare i samhällskunskap på Fyrisskolan och går nyfiket runt och kikar när eleverna testar Nyhetsvärderaren. I den nya läroplanen från 2011 betonas mer än tidigare vikten av att lära eleverna källkritik, och Måns Wikstad upplever att ungdomar överlag är ganska medvetna under lektionstid. På fritiden tycks de däremot mer godtrogna.
– Det cirkulerar många konspirationsteorier, som till exempel att det är George W Bush som ligger bakom elfte septemberdåden. Vi har ett moment i samhällskunskapen som heter konspirationsteorier och det är helt nödvändigt i dag. Det handlar om att få eleverna att kritiskt ifrågasätta vem som tjänar på en konspirationsteori.
Ett verktyg som Nyhetsvärderaren ligger därför helt rätt i tiden, säger han.
– Jag kommer att använda det i mina klasser i samhällskunskap.
Thomas Nygren och hans forskargrupp har fått pengar från statliga Vinnova för att utveckla Nyhetsvärderaren. Hans förhoppning är att verktyget så småningom inte bara ska användas i skolor, utan finnas tillgängligt för alla som vill lära sig att bli mer källkritiska.
– Det räcker inte med att veta hur man ska tänka kring källkritik. Man behöver också göra det handfast några gånger för att få in nya beteendemönster.
Hur var det då med den där nunnan? Nja, Frida Wiborg markerar låg trovärdigheten i Nyhetsvärderaren.
– Nyheten fanns till exempel inte på några andra trovärdiga nyhetssajter vad jag kunde se, de hänvisade bara till brittiska Metro. Så det är nog rimligt att vara skeptisk.