Nu ska Stabby prästgård rustas
Turerna har varit många kring Stabby prästgård. Nu har Bondkyrko hembygdsförening skrivit kontrakt och äger alla hus och all mark kring prästgården.
T.v. Kerstin Dahne i Brygghuslängans drängkammare.
Foto: Jörgen Hagelqvist
- Vi är jätteglada att vi äntligen fått köpa, säger Kerstin Dahne, vice ordförande i hembygdsföreningen. Vi har tidigare ägt två av husen men inte marken. Nu har vi betydligt större möjligheter att bevara alla byggnader och skapa en miljö som är välkomnande och öppen, fortsätter hon.
Leif R Blom är sekreterare i hembygdsföreningen och tar med oss till gårdens äldsta hus, Brygghuslängan. Han säger också att bevaringsfrågan är allra viktigast.
-Många av husen är dåligt underhållna, så det gäller att prioritera och ta tag i det mest akuta nu på en gång.
Nathan Söderblom med familj bodde på gården i början av 1900-talet och i Brygghuslängan tvättade de sina kläder och bryggde sitt öl. Den gamla bryggugnen står fortfarande kvar som bevis från en annan tid. Här har pensionerade präster under senare år fått hyra in sig och använda som ateljé eller skrivarstuga.
- Kyrkan tänkte riva huset, det finns säker en del hussvamp i det, men vi vill rusta i stället. Det här är det hus som bäst visar hur man levde på Söderbloms tid, säger Leif R Blom.
Vi vandrar vidare mot det Söderblomska huset, också kallat "Prästgården". Den byggnad som tidigare var själva prästbostaden. I dag driver hembygdsföreningen kaféverksamhet där ett par eftermiddagar i veckan.
- På 60-talet var det ungdomsgård i huset, därför är den tyvärr totalt sönderrenoverat, berättar Kerstin Dahne.
Drömmen är att renovera den stora salen och få till samma känsla som det var i början på 1900-talet med bland annat träribbor i taket.
- Vi vill ha en stor stentrappa som ska leda ut till trädgården på baksidan, säger Kerstin, och vi har planterat fruktträd av gammalt slag.
Strax intill ligger Stabbygården. Just den byggnaden har hembygdsföreningen ägt i drygt 50 år. Det papp- och vävspända taket har renoverats och väggarna har täckts med tapeter i 1800-talsstil. Fotografier på väggarna skvallrar om vad som försiggick i huset för hundra år sedan.
- Jag kan sakna lite liv och rörelse i huset, så som det var förr, säger Leif R Blom, och berättar att Nathan Söderblom ofta hade musikkvällar med sina studenter och ville att dörren alltid skulle stå öppen.
- Det är den andan vi vill få till i dag. Målet är att alla ska känna sig välkomna. Oavsett om man vill engagera sig i hembygdsföreningen eller bara komma och sitta en stund i trädgården, avslutar Kerstin Dahne.
Söndag 8 november är det öppet hus för allmänheten på Stabbygården.
Så jobbar vi med nyheter