Johanna Sennmark, miljöchef på SLU, tror att SLU ligger i framkant när det gäller sin satsning på att minska utsläpp. "KTH, Chalmers och Göteborgs universitet har fattat liknande beslut", säger hon.
Med vetenskapliga konferenser och samarbeten världen över är den internationella miljön en del av forskningens DNA och kärna.
Dessvärre rimmar det flitiga resandet mycket dåligt med att vi snabbt och radikalt måste minska våra koldioxidutsläpp. Nu vill Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, göra något åt det och anpassa sig till det som Parisavtalet kräver.
En av fem åtgärder som SLU nu beslutat om är att 2025 ha minskat utsläppen från flygresandet med 60 procent per helårsanställd.
– Det här är definitivt en radikal förändring. Det blir hårda prioriteringar ute i verksamheterna. Men vi vill göra den här anpassningen till Parisavtalet, säger Johanna Sennmark, miljöchef på SLU.
Forskning från Uppsala universitet visade i fjol att länder som Sverige och Storbritannien måste mer än fördubbla sina ambitioner när det gäller utsläppsminskningar för att ha en rimlig chans att kunna leva upp till sina löften i Parisavtalet. I dag minskar Sveriges utsläpp med drygt 2 procent per år. Enligt forskarna måste det öka till 12-15 procent årligen. Det är den nivån SLU nu lägger sig på i sina miljömål.
För att få acceptans för en så stor förändring har ett förankringsarbete pågått i ett år med chefer och personal. Det har varit intensiva diskussioner om vilka konsekvenserna blir, berättar Johanna Sennmark.
– Så klart finns en oro för att det här ska påverka och försämra kvaliteten, men de allra flesta på SLU är miljömänniskor och vet att vi måste göra det här. Men målkonflikten finns. Vilka resor ska vi välja bort, vem ska inte få åka?, säger Johanna Sennmark.
I ett tänkt exempel skissar SLU på att hela 90 procent av flygresorna inom Sverige ska försvinna. Då ska man betänka att SLU är ett splittrat universitet med verksamhet på många ställen från Lund till Umeå.
Enligt exemplet behöver utsläppen från utrikesflyget minskas med 50 procent för att totalmålet ska nås.
SLU har tagit fram verktyg som ska hjälpa personalen att göra omställningen.
– Vi har en beslutstrappa som hjälper individen med hur man kan tänka när man överväger en resa. Vi har också lagt på ledningarna att tänka igenom hur personalen vill resa i framtiden. Där har vi bara börjat, säger Johanna Sennmark.
Alla smittåtgärder under pandemin har skapat en situation som är ett slags facit över hur universiteten fungerar med betydligt färre resor och verkliga möten, påpekar Johanna Sennmark.
– Mycket funkar bra, men inte alls allt. Vi behöver exempelvis utveckla de digitala plattformarna mycket mer, säger Johanna Sennmark.
Och resor behövs. Ett exempel på något inom SLU som drabbats mycket är närvaro i utvecklingsländer där projekt har satts på pandemipaus.
– Vi ska inte heller helt sluta att flyga. Vi bidrar så mycket till hållbarhet i världen med vår verksamhet där resor ingår. Men vi ska dra ned rejält.
SLU har verksamhet på fem huvudorter runt om i Sverige och finns på ett stort antal andra platser. Inrikesflygandet kan nu komma att minskas med 90 procent.
SLU:s tuffa mål har väckt uppmärksamhet exempelvis hos grannarna på Uppsala universitet där man som bäst jobbar med en reviderad miljöplan och inventerar sina tjänsteresor.
– SLU:s mål är ambitiöst i den internationella forskarvärlden. Jag tycker att beslutet är modigt, imponerande och inspirerande, säger Karolina Kjellberg, miljöchef på Uppsala universitet.
De övriga områden där SLU satt upp nya miljömål är utbildning, miljöanalys, energiproduktion och energibesparingar, samt riktlinjer för inköp av mat.