Gjutformens förskola i Librobäck har sin gård på en innergård. Konstgräs gör gården grönare.
Barn ska kunna leka, stoja och ta plats. Men när städer växer snabbt och husen byggs tätt är risken stor att barns utrymme prutas bort.
– Barnens plats har krympt i takt med att Uppsala byggts ut. En rymlig och upplevelserik utemiljö lockar till rörelse och stödjer barnens utveckling och hälsa, säger plan- och byggchef Elisabet Jonsson som tagit fram riktlinjerna.
Dagens riktlinjer för gårdsyta ligger på 20-40 kvadratmeter per barn. Men det har inte följts. Av arton förskolor byggda mellan 2014 och 2019 har åtta gårdar som är mindre än rekommenderade 20 kvadratmeter. En är Gjutformens förskola i Librobäck. Den ligger i ett nybyggt kvarter. Här har varje barn bara tio kvadratmeter skolgård.
– Visst är den liten. Men alla är inte ute samtidigt. I och med att gården inte är så stor så har vi bra översikt. Föräldrar till små barn tycker det känns tryggt, berättar barnskötaren Melinda Caballero och Sara Lundell som är rektor för Gjutformens förskola.
Gården har gott om lekutrustning. I ena änden finns en zon med buskar. Men vanligt gräs har ersatts med konstgräs, grus med asfalt och rött konstgummi. Bristen på grönska kompenseras med skogsutflykter.
– Vi går till Stabbyskogen flera gånger i veckan och vi har parker intill. Vi är ofta på utflykt, säger Melinda Caballero.
Nu har politikerna sagt ja till nya riktlinjer som ska garantera att barn får mer grönska och svängrum i sin utelek. Uppsala kommun har delats in i zoner där city är zon 1. Där ska skolgården vara minst 20 kvadratmeter stor per barn. Ju längre ut från centrum en förskola byggs desto större kan skolgårdarna vara.
– I extrema undantagsfall kommer skolgårdar i city att kunna vara 15 kvadratmeter per barn. Men bara om det finns andra grönområden intill, säger Elisabet Jonsson.
Plan- och byggchef Elisabet Jonsson har tagit fram riktlinjer som ska ge Uppsalas barn större och lekvänligare utemiljö.
Många av de nya skolgårdarna kommer att förverkligas i Södra staden som tillhör Zon 2. Där planeras 34 nya förskolor fram till 2050. Varje barn ska garanteras en gårdsyta på 30 kvadratmeter. Övriga delar av kommunen tillhör zon 3 som får 40 kvadratmeter per barn.
En bra förskolegård kan delas in i olika zoner för olika aktiviteter från trygghetszonen närmast förskolan till mer öppna och vilda zoner där barn får större utrymme för lek och fantasi.
Årstagårdens förskola är ett bra exempel på hur kommunen vill att förskolegårdarna ska se ut i framtiden med olika zoner för olika aktiviteter.
– Det finns ett tydligt samband mellan hur mycket barn rör sig och skol- och förskolegårdens storlek och utformning. Det bör finnas plats för rörelse och vila, sol och skugga och gärna sparad natur. Träd och snår, stenar och stockar där man kan bygga kojor stimulerar fantasi och socialt samspel, säger Elisabet Jonsson.
För att få till en förskolegård med tre zoner måste den vara 3 000 kvadratmeter stor. Det blir svårt i stan där konkurrensen om utrymmet är stor. Det gör att alla nya innerstadsgårdar inte kommer att kunna ha lika mycket grönska som i ytterområdena.
Barn och personal gör regelbundna utflykter till parker runt förskolan och så till Stabbyskogen förstås.
Den nya strategin är inte gratis. Den utökade gårdsytan beräknas har ett markvärde på 290 - 440 miljoner kronor om den såldes för bostadsbyggande. Det är dock inte aktuellt, enligt kommunalrådet Erik Pelling (S).
– Strategin är ett medvetet val. God lekmiljö måste få kosta. På senare år har vi byggt förskolor med för liten gårdsyta. Nu har vi gjort vår hemläxa och får vi en övergripande linje som alla ska hålla sig till, säger han.
Den nya strategin gäller inte retoraktivt för förskolegårdar som redan är byggda.