Personalen på socialtjänsten på Uppsala kommun var förbryllade. Man hade nämligen upptäckt att de män som sökte försörjningsstöd hos dem i snitt fick snabbare hjälp till olika insatser än vad kvinnor i samma situation fick. Och att männen också fick hjälp under längre tid.
– Vi kunde inte förstå varför vi gjorde skillnad. Vi insåg att det var allvarligt och ville självklart komma tillrätta med det, säger Emma Lillskogen som då, 2009, jobbade på socialtjänsten.
I samma veva hade Sveriges kommuner och landsting (SKL) utlyst pengar att söka för kommuner och landsting som ville kartlägga och uppmärksamma ojämställd medborgarservice. Emma Lillskogen var en av de som såg till att Uppsala kommun skickade in en ansökan, och blev sedan projektledare för jämställdhetssatsningen i Uppsala. Förutom socialtjänsten kom även brandförsvaret och fritidsgårdarna att bli en del av projektet – områden där man redan uppmärksammat att det fanns en hel del att jobba med.
– Ta till exempel fritidsgårdarna, som lockar betydligt fler killar än tjejer. Om vi gör som vi alltid gjort kommer ojämställdheten att bestå. I stället vill vi se hur vi kan jobba för att både tjejer och killar får en meningsfull fritid.
Och så var det den där gåtan med socialtjänsten: varför fick män mer hjälp än kvinnor? Jo, man kom fram till att det helt enkelt handlade om gamla normer. Att handläggare omedvetet gör skillnad på män och kvinnor.
– Tanken att mannen är familjens huvudförsörjare kanske lever kvar, och då blir det viktigt att han får hjälp först. Det blir inte lika viktigt att hjälpa den som man tänker sig ska vara föräldraledig eller vabba. Omedvetet hjälpte handläggarna därmed till att upprätthålla normer som genomsyrar hela samhället, säger Emma Lillskogen.
För att inte styras av sina omedvetna värderingar har handläggarna nu fått en checklista med frågor som de ska besvara inför varje bedömning.
– Det behövs tydliga rutiner i organisationen, det ska inte vara upp till varje enskild medarbetare att jobba jämställt.
Totalt har Uppsala kommun fått 2,8 miljoner kronor från SKL mellan 2010-2013, pengar som gjort att man kunnat utvidga projektet och granska fler verksamheter i kommunen. Varje område man undersökt hittills har visat på ojämställda förhållanden. Allt från att 70 procent av all offentlig konst inom Uppsala kommun är gjord av manliga konstnärer till att 70 procent av användarna av bibliotekets IT-handledning är kvinnor. Men att det är skillnad behöver inte alltid innebära ojämställdhet.
– En skillnad behöver alltid analyseras. Beror den inte på faktiskt fysiska skillnader utan på förutfattade meningar om hur män och kvinnor bör vara, då är det ett problem eftersom det begränsar individer.
Emma Lillskogen säger att det är viktigt att ta fram siffror så att ojämställdheten finns svart på vitt.
– Först då reagerar många och säger att så får det inte vara.
Nu ska projektet bli permanent och jämställdhetsarbetet spridas till hela kommunen. Med start i vår ska alla kommunala verksamheter en efter en kartläggas för att se om det finns problem, och nya rutiner införas för att tjänstemännen ska bemöta medborgarna så jämställt som möjligt. Därmed inte sagt att det blir jämställt över en natt.
– Det kommer att ta lång tid, det handlar ju om att ändra människors normer och värderingar.