Helena Ersson är socialdemokrat och ordförande för Kommunal i Uppsala.
Schemalösningen med delade turer innebär att personal inom äldreomsorgen jobbar under morgonen, är lediga några timmar mitt på dagen och sedan fortsätter sin arbetsdag på kvällen. I veckan föreslås äldrenämnden fatta beslut om att göra sig kvitt de delade turerna en gång för alla, något som fackförbundet Kommunal jobbat för i många år.
Bra tycker Helena Ersson, socialdemokrat och ordförande för Kommunal i Uppsala. Hon menar att schemaläggningen har skapat ett ohållbart arbetsliv för många.
– När man är klar med morgonbestyren och har möjlighet till ett lugnare tempo ska man gå hem för att sedan komma tillbaka när arbetsbelastningen är som störst igen. Det visar på hur ojämlikt arbetslivet är. Det är mitt på dagen som medarbetarna kan göra de kvalitetshöjande aktiviteterna med de äldre. Det här har varit en av de viktigaste frågorna för oss att få igenom, säger hon.
De delade turerna har även påverkat de äldre negativt, säger Eva Christiernin (S), äldrenämndens ordförande. Hon lovar att bemanningen på kommunens äldreboenden nu ska bli lika stor under hela dagen.
– För den äldre innebär den här konstiga strukturen med delade turer att det är färre i personalen på plats när man själv är pigg och vill leva livet. Det kommer märkas skillnad direkt när vi nu pressar in nästan tusen arbetspass i månaden på våra särskilda boenden, säger hon.
Varför har man jobbat utifrån den här modellen i så många år?
– Därför att vi politiker inte har prioriterat äldreomsorgen tillräckligt. Chefer har tvingats skruva schemat fem minuter åt gången. Det har lett till att de äldre fått hjälp med det mest väsentliga, som att komma upp på morgonen, äta frukost etcetera. Inte med det som sätter guldkant på tillvaron.
Att pandemin har satt ljus på brister inom äldreomsorgen är knappast någon nyhet vid det här laget. I dag råder enighet inom politiken om behovet av att rusta omsorgen, och regeringen satsar många miljarder på att stärka äldreomsorgen ute i kommunerna.
För Uppsalas del innebär de statliga stöden uppemot 200 extramiljoner i år, varav närmare 74 miljoner är ett permanent statsbidrag. Det utgör ungefär 10 procent av kommunens totala budget för äldreomsorgen, som ligger på närmare 2 miljarder kronor för 2021.
Under torsdagen väntas alltså äldrenämnden fatta beslut om hur de statliga resurserna ska användas. En del av pengarna kommer att gå till att anställa fler sjuksköterskor och även anställa mer personal inom hemtjänsten, en överenskommelse mellan mittenstyret (S, L, MP) och V, som UNT berättade om förra veckan.
Eva Christiernin (S) är ordförande för äldrenämnden.
Utöver ovan nämnda förslag väntas satsningar på språk- och utbildningsinsatser.
– Det behövs även fler chefer inom äldreomsorgen. I dag har vi sjukt många medarbetare per chef, säger Eva Christernin.
Innebär de här förslagen att Uppsalas äldreomsorg står rustad inför nästa kris?
– Vi vet inte vad nästa kris blir, bara att den kommer att komma. Men en stark grundbemanning och fler medarbetare med rätt kompetens och utbildning är ett sätt att bygga grundfundamentet för en stark äldreomsorg.
Hade ni gjort de här satsningarna utan statliga medel?
– Som kommunpolitiker brukar man säga att man inte ska sätta grupper mot varandra. Men behoven ökar inte bara bland de äldre. Vi behöver även investera i barns liv. Jag uppskattar alla medel som vi får.