På Kungsängen finns uppskattningsvis en miljon kungsängsliljor. Där bedriver professorerna (emeritus) i växtekologi, Håkan Hytteborn och Håkan Rydin, ett forskningsprojekt för att ta reda på vad det är som styr kungsängsliljans blomning.
– Vi vet ännu inte säkert men vi tror att det är vädret som styr. Inte blomningsårets väder utan vädret tidigare år. En ny lök är färdig för blomning redan innan säsongen börjar, säger Håkan Hytteborn.
Räkningen startades redan på 1930-talet av Rutger Sernander, professor i växtekologi, och botanisten Gustaf Sandberg. Den har fullföljts periodvis och sker idag på samma sex provytor som då. De är tio gånger tio meter stora och det tar ungefär en förmiddag att göra räkningen.
– Vi räknar bara de kungsängsliljor som blommar. De finns i vita, skära och röda färger. Men det finns också massor av liljor som inte blommar just i år. De är väldigt svåra att skilja från vanligt gräs, säger Håkan Hytteborn.
Kungsängliljan är importerad på 1600-talet från Mellaneuropa där den växer vilt. Troligen har den spritt sig till Kungsängen från Linnéträdgården där den odlades på 1700-talet.
Men Kungsängen är inte bara blommor.
– Den utgör också en sista rest av de ängsmarker som tidigare omgav Uppsala och försåg staden med livsmedel, en del av den gamla bondekulturen, säger Håkan Hytteborn.
I fjol hittades 1 845 blommor i provrutorna. Vissa år kan de vara över 4 000. I år kan allmänheten gissa antalet genom att gå in på www.biologi.uu.se/liljor.