Nu forskar man om stenkastningen
Stenkastning mot bussar och utryckningsfordon är ett spritt problem som man just börjat forska på vid Malmö högskola.
- Syftet är att försöka komma fram till vad det underliggande problemet är, för stenkastningen är ett symtom på något, säger Sture Jonsson, informationschef på Upplands Lokaltrafik, UL.
Efter stenkastningen förra onsdagskvällen mot en buss på linje 311 mellan Bålsta och Skokloster ställde UL av säkerhetsskäl in trafiken på sträckan fredag och lördag kväll.
- Vi vill ha busstrafiken i gång. Med förenade krafter räknar vi med att kunna hjälpa de unga och deras föräldrar så att det här upphör, säger Maria Åberg, kommundirektör på Håbo kommun.
I Uppsala tvingades man begränsa trafiken i Gottsunda förra helgen samt trafiken till Bergsbrunna i juni på grund av stenkastning.
Enligt Gamla Uppsalabuss trafikchef Janne Burström har stadsbussarna i alla stadsdelar alltid varit föremål för kaskader av ägg, äpplen och snöbollar, ibland med is och stenar i. Men de senaste åren har stenkastning blivit ett allt större problem. Hittills i år har 20-talet bussrutor krossats.
Janne Burström tror på förebyggande åtgärder. UL har bett kommunen och Uppsalahem att röja bort buskar i Gottsunda så att det inte ska finnas undanskymda platser att kasta saker från.
- Att dra in turer är en sista utväg för då vinner ju de som förstör, säger han.
Stenkastning mot bussar och utryckningsfordon har förekommit i Malmö, Landskrona, Kristianstad, Helsingborg, Göteborg, Stockholm, Södertälje och nu senast Uppsala.
I Malmöstadsdelen Rosengård gick det i somras så långt att brandmännen vägrade rycka ut om de inte fick poliseskort.
Vid Malmö högskola har nyligen ett forskningsprojekt påbörjats för att ta reda på varför den här typen av vandaliseringen uppkommer, och hitta metoder att jobba mot den.
- Det är ingen som egentligen vet vad det beror på, säger P O Hallin, professor i kulturgeografi och projektansvarig.
Helt säkert är att problemet finns i andra länder. Bland annat i skotska Glasgow och i Frankrike har det pågått i tiotalet år. Skadegörelse på skolor och krossade glasrutor är ett gammalt problem. Det här är något annat, menar P O Hallin.
- Nu kastar man sten på polis, räddningstjänst, ambulanser och bussar, och utsätter förare och passagerare för fara, eller anlägger bränder. Det som händer är att man hela tiden passerar gränser för det tabubelagda.
Troligen sprids idéer via medier och internet där bland annat en rad filmer från Rosengård finns utlagda på You Tube.
P O Hallin påpekar att man inte ska förknippa fenomenet med invandrartäta stadsdelar.
- Det handlar alltid om begränsade områden av enskilda stadsdelar. Det är inte alls något som förekommer generellt i invandrartäta områden.
- Det verkar i stället vara något specifikt för platserna där det händer. En idé som ofta kommer upp är att fenomenet uppstår i områden där familjerna är så trångbodda att barnen tillbringar mycket tid ute på gårdarna, och att där saknas bra förebilder.
I Malmö har man anställt personal som åker runt i skolor och försöker bryta tankemönstren hos unga.
- Vi har fortfarande många anlagda småbränder i bilar och källarförråd, men man vet ju inte hur det sett ut om man inte gjort insatser, säger P O Hallin.
Så jobbar vi med nyheter