Invånarna ska från och med första halvan av 2024 kunna bilda egna råd och tycka till om det som ska byggas i deras stadsdel eller område.
Flera partier har föreslagit lösningar för en förbättrad medborgarinsyn i kommunens byggplaner. Och efter valet 2022, när Socialdemokraterna och Utvecklingspartiet demokraterna (UP) slöt en överenskommelse, var detta en del av dealen.
Nu har styret (S, V, MP) också satt bollen i rullning: kommunen ska införa stadsdels- och bygderåd.
Syftet är att involvera medborgarna i byggplaner mycket tidigare än man gjort hittills. Invånarna i en stadsdel eller bygd ska från och med första halvan av 2024 kunna bilda egna föreningar. Dessa kommer att få politikernas byggplaner skickade till sig på remiss för att kunna tycka till om just det som planeras i deras eget område.
– Det här kommer att innebära att kvaliteten i kommunens beslut ökar, eftersom lokalkännedomen är bättre hos de som bor i ett område än de som sitter inne på stadskontoret, säger Stefan Hanna (UP).
"Det är viktigt att se till att invånarna får möjlighet att påverka beslutsprocesser tidigare i vår kommun", säger Stefan Hanna (UP).
Det är upp till invånarna själva att engagera sig och bilda sina föreningar, poängterar han. Det kommer att finnas regelverk att förhålla sig till – som att ledamöterna ska vara demokratiskt valda – för att få klassas som ett råd.
Genom åren har ett antal lokala föreningar och grupper bildats som reaktioner mot olika byggplaner i Uppsala kommun. Värna Ulleråker och Föreningen Sydöstra Uppsala är två exempel. Intresset för att även starta råd kommer att vara stort, tror Stefan Hanna.
Hur mycket faktiskt inflytande kommer de här råden ha över kommunala byggplaner?
– Mycket, eftersom de kommer in tidigare i processen, då finns större möjlighet att få stopp på idioti. Dessutom får politikerna en kontaktperson i områdena, och därigenom kommer invånarna kunna påverka utvecklingen i sitt område mycket mer.
"UP har drivit frågan att man vill att råden ska vara formella remissinstanser. Det står styret helt bakom och tycker är ett bra förslag", säger Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande.
Erik Pelling (S) tycker att modellen "helt klart" är värd att prova.
– Man får vara beredd på att viljan att bilda råd inte kommer finnas överallt. Men där det finns förutsättningar och engagemang tror jag det kan bidra på ett positivt sätt, så får vi jobba med att förankra och fördjupa dialogen även på andra platser.
Kommer råden kunna stoppa byggplaner?
– De är inga organ med beslutanderätt, men de kan komma med starka synpunkter och få tidig information. Men det är fortfarande kommunfullmäktige som fattar beslut, säger Pelling.
När det gäller Sydöstra staden har medborgarna länge önskat mer inflytande. Är det inte lite sent att komma med detta nu?
– Det är ju inte byggt något där än, utan det finns många årtionden av möjlighet att påverka utbyggnaden. Så det är definitivt inte för sent i alla fall.
Alliansens Ehsan Nasari (C) är positiv till beskedet. "Det är en fråga vi drivit länge och det kommer avsevärt att stärka inflytandet i de processer som pågår i kommunen."
Centerpartiet är ett av de partier som tyckt att medborgarinflytandet varit för begränsat i Uppsala kommun. Ehsan Nasari (C) tycker därför att det här är ett positivt besked. Han har dock några medskick:
– Kommunen måste hjälpa invånarna att praktiskt starta upp råden och vara drivande i det, annars blir det här bara en ambition. Vi skulle också vilja att det fanns landsbygdsråd i kommunstyrelsen, där representanter från föreningarna satt med. För ska man vara med och påverka går det inte att komma in när ett ärende beretts färdigt, utan man måste komma in tidigt.
Therez Almerfors (M) välkomnar beskedet. Även i alliansens budget förra året, fanns förslaget om att införa bygderåd.
Moderaterna är ett annat parti som förespråkat just bygderåd.
– Vi får vara glada att styret nu genomför det vi också drivit på för. Alla förslag som förbättrar medborgardialogen kommer vi att välkomna, säger oppositionsledaren Therez Almerfors (M).