Men det är relativt få som jobbar så pass mycket att de påverkas av förändringen. Alexandra Abde, vice ordförande i Uppsala studentkår, tycker att höjningen av fribeloppet är bra men att en satsning på att höja studiemedlet skulle få större betydelse för landets studenter.
– Höjningen av fribeloppet är bra för de som redan arbetar, men det viktigaste är att studiemedlet ligger på en nivå som man kan leva på. Att arbeta i kombination med studier är bra, men inte en självklarhet för alla.
Alla hittar inte ett jobb och det är inte heller alla som får ihop sina studier med ett extraarbete. Därför är en höjning av studiemedlet viktigast, anser hon.
Själv hade hon ett extrajobb under studietiden.
– Jag jobbade mest under julperioden och sommaren. Man använde pengarna till att betala hyran och sparade undan. Det är svårt att klara sig på bara studiemedel.
20-åriga studenten Amanda Weijerman satt och läste juridik på Ekonomikum i Uppsala på tisdagen. Höjningen av fribeloppet påverkar henne inte för så mycket jobbar hon inte. Hon skulle hellre ha sett en satsning på att höja studiebidraget.
– Jag jobbar bara extra på somrar. Man har inte tid att jobba när man pluggar så här mycket.
Men pengar betyder allt, intygar hon. Med studiebidraget och fullt studielån inräknat får hon ut cirka 9 000 kronor i månaden. 5 000 försvinner iväg till hyra och el.
– Det är så att man klarar sig precis.
Ungefär hälften av landets studiemedelstagare arbetar vid sidan av sina studier, enligt Centrala studiestödsnämnden. Drygt tre procent får reducerade studiemedelsbelopp med anledning av sina inkomster. Trots det anger 25 procent av studiemedelstagarna att de skulle ha arbetat mer om inkomstprövningen inte hade funnits.
Fribeloppet höjdes vid årsskiftet med 30 000 kronor, det är en av flera höjningar av fribeloppet på senare år. Trots höjningarna ser CSN inga tecken på att fler studerande väljer att arbeta vid sidan av studierna. Andelen är till och med något lägre än innan reformerna.