Nyligen dömdes en 22-åring till 14 års fängelse för ett mordförsök i Enköping. I september hade 22-åringen skjutit in genom ett fönster i en bostad där en man skottskadades i huvudet.
Den skottskadade mannen begärde ersättning för kränkning och beviljades 250 000 kronor. Uppsala tingsrätt skriver i sin dom att ersättningen ligger i linje med den nya praxis som numera gäller.
Om skottlossningen i Enköping skett före juli 2022 hade brottsoffret fått ungefär hälften så mycket, det vill säga runt 125 000 kronor. Orsaken är att det i juli 2022 kom en ny lag om kränkningsersättning som fördubblar beloppen och som nu börjar få effekt.
I december prövade Brottsoffermyndigheten de första ärendena enligt de nya reglerna. Samtliga brottsoffer beviljades ungefär dubbelt så mycket i kränkningsersättning, jämfört med likvärdiga fall före lagändringen.
Även domar som avkunnats i domstol efter lagändringen tyder på att brottsoffren får ungefär dubbelt så hög ersättning för kränkning. Ett aktuellt fall gäller en 47-årig man i Uppsala som döms att betala 10 000 kronor till en kvinna han trakasserat med hotfulla mejl. Enligt domaren i målet hade kvinnan fått runt 5 000 kronor med den gamla lagen.
Att ersättning för kränkning höjs beror bland annat på att beloppen legat stilla i 20 år. Dessutom har straffen för bland annat sexbrott blivit hårdare vilket också motiverat en uppjustering. Men det viktigaste syftet handlar om upprättelse.
– Inga pengar i världen kan läka skadorna efter till exempel ett grovt sexualbrott. Men de högre ersättningarna är i alla fall en markering från samhället och det blir en bättre upprättelse för brottsoffret, säger Magnus Öhrn, chef för brottsskadeenheten på Brottsoffermyndigheten.
Hur många som kan komma ifråga för de nya, generösare bestämmelserna är oklart. Varje år utdöms cirka 40 000 skadestånd för brott. Men det är enbart personer som drabbats av just kränkning som har rätt till den högre ersättningen och hur många de är finns inga uppgifter om.
De som kan omfattas av kränkningsersättning är personer som drabbats av bland annat misshandel, rån, sexualbrott, kvinnofridsbrott, olaga hot och hemfridsbrott.
I en undersökning från Brottsförebyggande rådet 2021 uppgav 4,5 procent av landets vuxna befolkning att de utsatts för sexualbrott under året. Enbart den gruppen motsvarar 370 000 personer. Lägger man till andra typer av brott kan de nya ersättningsreglerna med andra ord beröra väldigt många människor.
Det finns dock brottskategorier som i allmänhet inte ger kränkningsersättning, exempelvis stöld, bedrägeri och trafikbrott.
För att få kränkningsersättning finns flera vägar att gå. Ofta döms brottslingen av domstol att betala sitt offer. Om den dömde inte betalar kan brottsoffret vända sig till Kronofogden eller sitt försäkringsbolag. I sista hand kan Brottsoffermyndigheten stå för ersättningen.
Även i fall där en person polisanmält ett brott men förundersökningen lagts ner kan Brottsoffermyndigheten träda in. Brottsoffermyndigheten agerar endast när alla andra möjligheter till ersättning är uttömda och 2022 avgjorde myndigheten cirka 10 400 ärenden.
– Jag räknar med att 80–90 procent av de fallen var kränkningsgrundande, uppger Magnus Öhrn.