Hösten 2008 renoverades Kvarnbo kvarn i Hågadalen-Nåstens naturreservat på kommunens initiativ. Då stod den på gränsen till förfall. I dag har den kvar sin gamla charm trots nytt snickeri, och står stadigt utan att riskera att rasa ned i Hagaån.
Det var eldsjälen Lennart Andersson som tyckte att kvarnen skulle användas till kulturell verksamhet.
Idén slog väl ut hos de tre konstnärerna Gudrun Westerlund, Mark Harris och Kirsten Holm som anslöt sig till projektet. Än så länge utgör de en provisorisk styrelse, men målet är att bilda en regelrätt förening.
– Allting är i sin linda, förklarar Kirsten Holm.
Lennart Andersson har inte möjlighet att ses när de tre konstnärerna öppnar kvarnens portar för UNT.
Mark Harris har tagit bilderna till helgens utställning Hågadalens många ansikten som utgör en hyllning till trakten. Några av dem hänger uppe, men för att de inte ska skadas av fukt kommer de flesta att sättas upp först till helgen.
Det är inte första gången gruppen använder kvarnen. I somras höll de både en teckningskurs och poesiuppläsning. Mer av det, men också musik- och konstevenemang, står på agendan.
Men verksamheten gör sig bäst på sommaren. Redan nu tar sig kylan och fukten innanför väggarna.
Efter renoveringen diskuterade kommunen vad kvarnen skulle användas till. Utställningar, kafé och museiverksamhet var några förslag. Men eftersom varken vatten, värme eller el finns är möjligheterna inte oändliga.
– Det är ju ett bekymmer om man vill bedriva större verksamhet, säger kommunens åkerfogde Anders Bretz.
Han tycker att det är jätteroligt att verksamheten kommer i gång, eftersom kommunen velat se någon form av föreningsverksamhet i kvarnen.
Kommunen har sett över olika möjligheter till elförsörjning, främst genom att dra el från Kvarnbo gård, men det skulle bli dyrt. Med enkla lösningar har hjärnorna bakom verksamheten tagit sig runt det problemet.
De har ordnat ljus med hjälp av el från ett bilbatteri. På övre våningen sprider en imitation av en kristallkrona ett vackert sken.
Framöver ska elen framställas med hjälp av en motionscykel försedd med en generator, som vid trampning laddar kvarnens batterier.
Kvarnens enkla förhållanden bekymrar dock inte gruppen. De tycker att den verksamhet som bedrivs i kvarnen ska anpassa sig till kvarnen. Inte tvärtom.