Under måndagen avtäcks de nya hastighetsskyltarna i Storvreta, norr om Uppsala. Nästa år fortsätter omskyltningen i delar av Uppsala stad. Under 2018 beräknas alla kommunens tätorter ha fått nya fartgränser. Huvudsyftet är ökad trafiksäkerhet och färre döda och skadade:
– All forskning visar att även små sänkningar av hastigheten har stor effekt på olyckorna, säger trafikplanerare Tove Västibacken, som arbetat med de nya hastighetsgränserna.
– Vi vet också att samspelet mellan trafikanterna underlättas med lägre hastigheter. Dessutom blir det en lugnare trafikmiljö och mindre utsläpp.
De föreslagna förändringarna gäller bara på gator inom tätbebyggt område, oavsett vem som är väghållare. Utanför tätbebyggt område på statliga vägar, där exempelvis Trafikverket är väghållare, behålls nuvarande hastigheter i de flesta fall. Det innebär i praktiken att bilisterna får flera fartgränser att hålla reda på. Ett mål med kommunens sänkningar är få så långa sammanhängande sträckor som möjligt med samma hastighetsgräns för att undvika plottrighet.
Trafikingenjör Christer Åkerlund vid Uppsala kommun menar att ändringen ger ett mer jämställt trafiksystem mellan bilister och oskyddade trafikanter:
– Det finns alltid några som inte följer hastighetsgränserna, men jag är övertygad om att medelhastigheten kommer att sänkas i Uppsalatrafiken. Det ger effekt på olycksfrekvensen.
De betonar att de föreslagna hastigheterna på en specifik sträcka kan ändras under arbetets gång, utifrån erfarenheter av omskyltningar och synpunkter från Uppsalaborna. Resultatet av reformen ska utvärderas både vad gäller hastigheter och olyckor. Före sänkningen i Storvreta har kommunen mätt hastigheter på extra många platser, för att kunna studera effekten.
Trafikverkets tester har tidigare visat en sänkt medelhastighet med 1,7 km/tim när lokalgator skyltats om från 50 till 40 km/tim. På huvudgator sänktes medelhastigheten med 3,8 km/tim. Liknande effekter väntar sig de Storvretabor som serviceteknikern Ulf Gustafsson mött när han monterat de nya skyltarna i samhället. På en 40-väg håller bilisterna åtminstone högst 50 i fortsättningen, hoppas många:
– Nästan alla som pratat med oss har varit positiva. Många tycker att det går för fort genom samhället, säger Ulf Gustafsson.
I dag, måndag, tar han och kollegerna bort plasten från de nya skyltarna och monterar de sista stolparna i Storvreta, innan arbetet går vidare.
Reformen innebär inte enbart nya skyltar. På vissa håll byggs nya gupp, smalare vägbanor eller chikaner för att hålla nere hastigheterna. Vissa övergångsställen som bedömts ha olämplig placering tas bort. Skogsvallsvägen i Storvreta är ett exempel. Där sänks hastigheten från 50 till 40 km/tim tillsammans med flera fysiska åtgärder.
I Uppsala stad utvidgas 30-området i stadskärnan. Större gator som Luthagsesplanaden, Väderkvarnsgatan och Kungsgatan får 40 km/tim. På Tycho Hedéns väg sänks maxhastigheten till 60 km/tim. Förhoppningen är att trafik som inte har stadskärnan som mål ska använda de större gatorna utanför.
– Vi vill inte ha onödig genomfartstrafik i centrum, samtidigt som de centrala gatorna även i fortsättningen ska vara tillgängliga för bilar, säger Christer Åkerlund.
Fålhagsleden är exempel på en sträcka som får behålla sina 50-skyltar. På andra håll behålls 50 km/tim tillfälligt i avvaktan på planerad ombyggnad av gaturummet. På några få gator höjs hastigheterna med 10 km/tim.
– Det är sträckor med få eller inga korsningar eller målpunkter längs vägen. Rena transportsträckor tål något högre hastigheter, säger Tove Västibacken.
Kostnaden för omskyltning i Storvreta beräknas till knappt en halv miljon kronor. Det kan ställas i relation till samhällets kostnader för trafikolyckor. En trafikdödad person beräknas exempelvis kosta samhället drygt 30 miljoner kronor.