Somliga elever har ingen prao alls medan andra har prao i olika omfattning. Lisa Giswasa från Knivsta fixade praoplats själv, på Café Kardemumma i Uppsala.
– Jag visste att jag ville vara på ett kafé, så jag ringde runt och hamnade här. Jag trivs jättebra. Det är kul att testa nya grejer, säger Lisa Giswasa och berättar om ett roligt, varierande arbete - även om hon går och står mer än hon brukar. Med vid fikabordet sitter hennes arbetsgivare Lotta Triller och kommunalrådet Caroline Hoffstedt (S), ansvarig för skolfrågor. Båda brinner för prao. Lotta Triller har tagit emot mängder av elever under sina 35 år som företagare.
– Det känns nästan som en social skyldighet. Men framförallt är det positivt och roligt. Att se hur ungdomarna växer med sina uppgifter och tränar sin sociala förmåga ger mig själv mycket. Och så är det förstås positivt med lite extrahänder, säger Lotta Triller.
Kommunalrådet har starka minnen av sin praotid på Åfors glasbruk där Ulrika och Bertil Vallien verkade. Hon berättar om stämpelklockan, arbetskamrater hon fortfarande minns, om samtalen på fikarasten.
– Sedan fick jag sommarjobb där.
Enligt ett regeringsbeslut ska den obligatoriska praon som avskaffades 1994 nu återinföra. Från nästa läsår har alla högstadielever två veckor prao.
– Syftet är likvärdigheten. Alla ska få chansen att uppleva arbetslivet. Ur ett elevperspektiv handlar det på sikt både om utbildning och yrkesval. Vi vill att ungdomarna hamnar rätt från början. Byten av gymnasieprogram eller studieavbrott gör att man tappar fart och motivation, säger Caroline Hoffstedt.