Nu blir förlossningarna klimatsmartare
Nu har förlossningarna på Akademiska sjukhuset blivit mer klimatsmarta genom att lustgas som används vid förlossningarna har börjat renas. En positiv sidoeffekt är att arbetsmiljön förbättras för personalen.
Isabelle Zander använde den nya dubbelmasken när hon fick lustgas vid förlossningen av hennes son i söndags på Akademiska sjukhuset. Han kallas än så länge "lillkillen".
Foto: Kattis Strömgren
- Genom lustgasrening, räknar med att få ned utsläppen och minska klimatpåverkan.
Sedan 2003 har lustgasanvändningen halverats vid landstinget i Uppsala län.
- När användningen var hög låg miljöpåverkan i nivå med tjänsteresorna i vårt landsting. Lustgasen har en stor inverkan på miljön, helt klart, säger Lars-Eric Roxin.
Tidigare sögs lustgasen in i ventilationen på Akademiska sjukhuset och släpptes ut i utemiljön. Ungefär ett kilo lustgas går åt vid en förlossning, vilket innebär en klimatpåverkan motsvarande en bilresa på 150 mil.
Nu har man börjat samla upp och leda gasen via rör till en reningsanläggning i källaren. Där sönderdelas gasmolekylen och omvandlas till syrgas och kvävgas.
- Det gör skillnad med tanke på att det föds i genomsnitt drygt tio barn om dagen här, eller drygt 4 000 på ett år, säger Marianne Gertzell, avdelningschef på förlossningen vid Akademiska sjukhuset.
Rent praktiskt går det till så att man använder en dubbelmask. Kvinnan andas in lustgasen och andas sedan ut den igen i masken. Masken suger upp gasen och förhindrar att den sprids i förlossningssalen.
- Lustgasen gav personalen huvudvärk och trötthet. Så det här innebär också en klar förbättring av arbetsmiljön, säger Marianne Gertzell.
Den personal vi möter på förlossningsavdelningen säger att dubbelmaskerna fungerar bra. En nackdel är att de nya apparaturen surrar betydligt mer än den gamla.
- Det låter rätt ordentligt. Jag tänker att det är jobbigt för patienten, säger undersköterskan Lena Asplund.
På BB ligger förstagångsföderskan Isabelle Zander. Hon berättar att när hon i söndags födde sin son var lustgasen en stor hjälp att klara värkarna, innan de blev så kraftiga att hon fick ryggmärgsbedövning.
- Det är smart att man kan suga upp lustgasen. För att kvinnan ska få smärtlindring ska inte miljön eller personalen behöva lida, säger hon.
Vid operationer har man under senare år till viss del ersatt lustgas med intravenösa bedövningsmedel. Den lustgas som används "återvinns" i ett omedelbart kretslopp.
Något totalstopp av användning av lustgas, är inte aktuellt.
- Lustgas är en säker, bekväm och väl beprövad anestesimetod. Jag ser att vi kommer att fortsätta använda den i framtiden, liksom på förlossningen, säger Gunnar Enlund, anestesiöverläkare och chef på centraloperation vid Akademiska sjukhuset.
FAKTA:
Lustgasen skadar miljön
Lustgas är det vanligaste bedövningsmedlet vid förlossningar i Sverige, och används även vid narkos vid operationer. När gasen andas ut lämnar den kroppen oförändrad. Flera landsting har nu, som ett led i klimatarbetet, börjat arbeta för att minska utsläppen och användning av lustgas.
Uppsala har minskat användningen från närmare 10 ton 2003 till 5,4 ton 2008.
Reningsanläggningen vid förlossningen på Akademiska sjukhuset har kostat omkring tre miljoner kronor, vilket till största delen togs från landstingets miljöpengar. Det är den andra i Sverige, sedan tidigare finns en vid Karolinska i Huddinge. Närmast på tur är Danderyds sjukhus.
Lustgas är en kväveförening som hör till de mer aggressiva växthusgaserna. De största källorna för utsläpp av lustgas är avgång från jordbruks- och skogsmark, kemisk industri och olika förbränningsprocesser. Sveriges sammanlagda utsläpp av lustgas beräknas till cirka 25 000 ton per år.
Lustgasen är en liten utsläppskälla jämfört med koldioxiden, men den har 300 gånger större klimatpåverkan.
Lustgasen skadar miljön
Lustgas är det vanligaste bedövningsmedlet vid förlossningar i Sverige, och används även vid narkos vid operationer. När gasen andas ut lämnar den kroppen oförändrad. Flera landsting har nu, som ett led i klimatarbetet, börjat arbeta för att minska utsläppen och användning av lustgas.
Uppsala har minskat användningen från närmare 10 ton 2003 till 5,4 ton 2008.
Reningsanläggningen vid förlossningen på Akademiska sjukhuset har kostat omkring tre miljoner kronor, vilket till största delen togs från landstingets miljöpengar. Det är den andra i Sverige, sedan tidigare finns en vid Karolinska i Huddinge. Närmast på tur är Danderyds sjukhus.
Lustgas är en kväveförening som hör till de mer aggressiva växthusgaserna. De största källorna för utsläpp av lustgas är avgång från jordbruks- och skogsmark, kemisk industri och olika förbränningsprocesser. Sveriges sammanlagda utsläpp av lustgas beräknas till cirka 25 000 ton per år.
Lustgasen är en liten utsläppskälla jämfört med koldioxiden, men den har 300 gånger större klimatpåverkan.
Så jobbar vi med nyheter