Nu är hösten här

Den 22 september infaller höstdagjämningen som en tydlig vändpunkt. Dagarna blir friskare och klarare men samtidigt kallare och mörkare. För vissa är det en tid då energin flödar, medan det för andra kan vara en tyngre period. Vi påbörjar nya kurser eller arbeten, skolorna drar i gång, vi städar upp och plockar in trädgårdsmöblerna och tar fram varmare kläder ur garderoben. Men hur var det nu? Kom inte hösten tidigare i år?
- Jo, man kan säga att hösten kom lite tidigare i år, men det är inte så att man hoppar i taket. Det är lite tidigare, men ändå kring det normala, säger Anna Österman, meteorolog på SMHI.
Efter att ha letat ett tag efter rätt karta på sin dator, berättar hon att hösten officiellt kom hit till Uppsalaområdet 11 september i år. Normalt för Uppsala är 20 september och ute vid Upplandskusten 25 september.
Hon tror att hösten kan kännas tidig i år för att högtrycksperioden under juli snabbt gick över i ett lågtryck i augusti.
- Om det blivit en jämnare övergång hade det inte känts så. Det blev liksom regnigt på en gång.

Anna Österman berättar att SMHI inte har någon statistik på när hösten kommit under tidigare år.
- Man har inte brytt sig om att dokumentera höstarna på det sättet. Så det har vi tyvärr ingen statistik på. Det är inte som med sommaren, där finns det statistik.
Anna Österman vill inte svara på hur hon tror att höstvädret påverkar oss, men...
- Jag tror att folks väderminne i allmänhet är kort. Man säger ofta att "det regnar hela tiden" om det är dåligt väder och "blev inte vattnet varmare tidigt i år", varje år.

Vi har alla vår uppfattning om hösten. Men för just antroposoferna betyder hösten något extra. Kerstin Hemlin i Järna, som håller kurser om att skapa livsrum, säger:
- Vi människor är fyllda med kraft till hösten efter att ha laddat batterierna på sommaren. Hösten är helt enkelt den tid då det finns möjlighet att fylla på olika sätt.
Kerstin Hemlin berättar att antroposoferna firar Mikaelidagen den 29 september som är den riktiga Mikaelidagen enligt henne. I almanackan flyttas den runt hela tiden, för att den alltid ska ligga på en söndag.
Mikaelitiden firades mer förr. I det gamla bondesamhället var det en tid då man anställde nytt folk, och tjänstefolk kunde få en vecka ledigt, men nu har firandet av den här dagen i princip försvunnit.
- Ärkeängeln Mikael har med tanken att göra, och han gillar ordning och reda. Och det här passar ju bra ihop med skolstarter och kursstarter på hösten, säger Kerstin Hemlin.
Hon tycker att under den här perioden ska vi vakna upp och bli medvetna och göra våra egna val. Det handlar på så sätt om avvägning och bedömning.
- Mikael tycker inte om bekvämligheten, att man sjunker ner i soffan och har ångest. Det handlar i stället om att ta initiativ och vara verksam.

Åke Pålshammar, neuropsykolog på Uppsala universitet ser förstås också höstens särart. Men på frågan hur vi reagerar på hösten, svarar han att det inte finns några reaktioner på vädret som är generella. Alla har sina speciella särdrag, tankar, känslor och minnen och reagerar därför olika. Men han menar ändå att det finns några reaktioner som kan anses vara lite vanligare:
- Det är en viss dysterhet när hösten kommer. Det beror inte bara på kortare dagar och mindre ljus, utan även på att semester och ledighet, om de varit lyckade, är över och en lång arbetsperiod finns framför en, det vi kallar oxveckor.Åke Pålshammar säger att för den som uppskattar sitt jobb, friskheten i luften, och de många kraftiga färgerna naturen bjuder på, är hösten säkert en bra period.
- Men det minskade ljuset förändrar sömn- och vakenhetscykler via melatoninet (från tallkottkörteln) och vissa hormoner i kroppen. Även vissa signalsubstanser i hjärnan påverkas, för somliga mer än för andra. Det här medför en ökad känslighet för en del människor att känna av "höstdepressionen".
Ljuset är dock inte den enda faktorn, menar han, då en del helt enkelt är känsligare för förändringar och känner av vädret i fötter och händer och andra delar av kroppen.
- Och om man känner mindre behag inför hösten kommer man ofta automatiskt att vilja höja njutningskänslan. Belöningsområden i hjärnan behöver sitt.

Åke Pålshammar menar att det man tror eller vet ger behag och njutning, drar i gång tankar och förväntningar om att man genom att göra en viss sak, kommer att må bra och kompenserar därmed för det obehag som just hösten ibland kan ge.
- Att "kura skymning" kallade vi myset när jag var liten och satt hemma och njöt av något ätbart eller hörbart på radio eller en saga. Annars kan det gå via trevliga kurser, extra god mat, dryck, spel, eller kanske shopping.
Men Åke Pålshammar vill också påpeka att man faktiskt själv kan påverka sina egna känslor, och därmed ofta även andras, till exempel genom att försöka le lite oftare och tänka fler gladare och positivare tankar och tolka världen i mer ljusa nyanser.
- Se den första frosten som vacker i stället för bara som obehaglig. Tänk att det snart blir dags att få sätta på sig sin läckra höstjacka, de mjuka vantarna eller de fint uppbyggda skorna, säger han och avslutar:
- Då blir det roligare med hösten!

Nu är hösten här

Med sin friska, klara och rena luft är hösten speciell för oss alla. På olika sätt. En tid för förväntningar, och nya tag. Eller en svår tid då dagarna bara blir mörkare. Hösten är här.