Nu åker kvinnan under lupp

En 55-årig kvinna får plötsligt ont i käkarna, blir yr, trött och andfådd och börjar må illa. Ett typiskt symtom på... vadå?
När kvinnor drabbas tänker de inte i första hand att det är en hjärtinfarkt. Men faktum är att hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken för kvinnor. Varje dag dör 50 kvinnor i hjärt-kärlsjukdom, var tionde kvinna dör i hjärtinfarkt och forskarna ser tecken på att infarkterna går ner i åldrarna.
Trots att hjärt-kärlsjukdomar är vanligare än bröstcancer har det forskats mest på män. Men på senare år har det börjat hända saker som visar att kvinnor tas mer på allvar.

Nyss hölls ett seminarium i Stockholm där svenska och utländska forskare träffades för att diskutera senaste nytt kring kvinnors hälsa och nyligen fick FAS, Forskningsrådet för arbetsliv och Socialvetenskap, 90 miljoner kronor av regeringen att fördela till forskning. År 2001 var Karolinska Institutet i Stockholm dessutom först i världen med att inrätta ett Centrum för Genusmedicin.
Vad genusmedicin handlar om är att undersöka vilka könsskillnader det finns i vården och hur kvinnors och mäns hälsa skiljer sig åt. Varför det behövs förklarade Socialstyrelsen så sent som i november förra året i rapporten ”Öppna jämförelser”. Kvinnor får fortfarande inte optimal vård, trots att det länge varit känt att vården är ojämnställd.

Så vad betyder det här i praktiken? Vi tar en titt på vad det kan innebära att vara kvinna och sjuk och vilka frågor som är intressanta i forskningen just nu.
Inger Sundström Porooma, professor vid institutionen för kvinnors barn och hälsa, Uppsala universitet har fått pengar av FAS för att undersöka hur kvinnans könshormoner påverkar hjärnan och hur det kommer sig att fler kvinnor än män drabbas av depressioner och ångest. En central fråga är hur detta hänger ihop med perioden från en flickas första mens till att kvinnan kommer in i klimakteriet.
Hon är övertygad om att vi kan hitta bättre p-piller, bättre botemedel mot PMS och bättre behandling i samband med klimakteriet om mekanismerna studeras.
– Vi har en tendens att se unga kvinnor som väldigt friska och låter dem ta ett alldeles för stort ansvar för sin egen hälsa. Ingen har brytt sig om att ta reda på hur mycket de biologiska skillnaderna mellan könen påverkar kvinnans sårbarhet för psykisk ohälsa, säger Inger Sundström Porooma.

Mats Fredriksson, hjärnforskare vid psykologiska institutionen, Uppsala universitet, undersöker ett närliggande område, nämligen kvinnors ångest. Han använder magnetkameror när han undersöker hur kvinnor och män reagerar på läkemedel som påverkar serotoninhalterna i hjärnan, eftersom serotonin styr bland annat ångest och obehag. Kvinnor har generellt lägre nivåer av serotonin i hjärnan och det kan förklara att kvinnor lättare drabbas av fobier och ångestsjukdomar.
– Men fortfarande vet vi väldigt lite om de bakomliggande orsakerna, både hos män och kvinnor. Därför är det viktigt att ta fram bättre behandlingar med läkemedel eller beteendeterapi, vilket gynnar bägge könen, säger Mats Fredriksson.

I dag finns det sjukdomar som drabbar fler kvinnor mer än män, till exempel reumatiska sjukdomar, multipel skleros, gallsten, depression, kroniskt trötthetssyndrom, fibromyalgi, och benskörhet. Sjukdomarna drabbar även män och kvinnor på olika sätt och orsakerna till sjukdomarna skiljer sig åt.
Kristina Åkesson, professor i Lund, forskar kring benskörhet som mest drabbar äldre kvinnor. Hon är mitt uppe i arbetet med att ta reda på vilka gener och livsstilsfaktorer som påverkar skelettets kvalitet.
Nya resultat visar att rökande kvinnor redan vid 25 års ålder har fått sämre skelett och därmed löper ökad risk för att drabbas av benskörhet senare i livet. Det är känt sedan tidigare att både arv och livsstil påverkar vilka som drabbas. Kristina Åkesson vill nu hitta exakt vilka gener som ligger bakom.
– Benskörhet drabbar främst gamla kvinnor, det är en lågprioriterad grupp som varit rätt ointressanta i vården. Eftersom benskörhet påverkar så många kvinnor är det oerhört viktigt att satsa på den förebyggande behandlingen och tidigt hitta de som är i riskzonen, säger Kristina Åkesson. 

Ett fenomen som forskarna inte vet svaret på, är varför kvinnors förväntade livslängd bromsats upp. Förr levde svenska kvinnor tio år längre än svenska män men nu har gapet minskat och kvinnors förväntas leva i snitt 81 år, männen 78 år. Dessutom har kvinnans medellivslängd sjunkit med två år.
Hypotesen är att blodfettsnivåerna och blodtrycket efter menopausen ökar mer än tidigare på grund av stress och att fler kvinnor än män röker. Det kan också bero på att svenska kvinnor slutat ta östrogen när de kommit i klimakteriet och därmed inte får något hjärt-kärlskydd och att kvinnor påverkas annorlunda av stress än män. 

Det är inte bara genusperspektivet som är värt att lyfta fram i forskningen om kvinnors hälsa. Birgitta Essén, överläkare på kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, leder forskningen kring varför kvinnor från fattiga länder i Afrika löper större risk att dö i samband med graviditet och förlossning. En vanlig föreställning är att omskärelse är ett medicinskt problem vid förlossning i västvärlden. Men mer sannolikt är att kvinnorna och förlossningspersonalen missförstått varandra på grund av språkproblem och att kvinnorna burit på infektionssjukdomar som vårdpersonalen inte haft kunskap om.
– Därför är det viktigt för läkare och annan vårdpersonal att förbättra sin kunskap på det här området, säger Birgitta Essén.

Mats Lambe, docent vid Regionalt Onkologiskt Centrum i Uppsala, forskar kring bröstcancer och har kommit fram till att risken att dö i bröstcancer skiljer sig mellan högutbildade och lågutbildade, vilket innebär att social tillhörighet inom gruppen kvinnor påverkar vilka som överlever.
– Vi har sett att lågutbildade kvinnor inte utreds lika noggrant och att högutbildade behandlas mer intensivt, vilket till viss del kan förklara skillnaden i överlevnad, säger Mats Lambe.
Forskningen på kvinnors hälsa är ett hett område som utvecklas just nu. Men hur ska läkarkåren bli bättre på jämställd vård? Eva Nilsson Bågenholm, ordförande i Läkarförbundet, tycker att mycket handlar om bemötande.
– Jag kan bara säga att det finns mycket mer att göra. Det behövs mer forskning på könsskillnader i vården och läkarutbildningen behöver ta upp det här, säger hon.

Genusforskaren och läkaren Anne Hammarström, Umeå universitet, håller med till viss del men tycker också att man borde lyfta fram klass, ålder och etnisk tillhörighet och se hur de faktorerna samverkar.
Hennes hypotes är att ökad jämställdhet i hemmet leder till bättre hälsa för både kvinnor och män. Hon har också visat att män som tar ut föräldraledighet har lägre dödlighet.
– Vi ser att män som tar lite ansvar i hemmet mår dåligt. Även de fåtal män som tar allt ansvar i hemmet mår dåligt. Det bästa för både mäns och kvinnors hälsa är en jämnare arbetsfördelning hemma. Ju mer lika man delar desto bättre mår båda parter, säger Anne Hammarström.