De ökade kostnaderna gäller främst läkemedel inom förmånen, de pengar landstinget lägger ut inom högkostnadsskyddet (se faktaruta). Enligt Thomas Lindqvist på landstingets enhet för kunskapsstöd, beror ökningen på att det tillkommit flera nya läkemedel i år.
– Det gäller bland annat mot cancer och hepatit C. Några av dessa är botande och alla är angelägna, men dyra. Det gäller även biologiska mediciner mot reumatism som har funnits några år.
Dessutom har det enligt Thomas Lindqvist varit få patentutgångar i år, vilket gör medicinerna dyrare.
– När patent går ut kan läkemedel produceras av flera tillverkare, vilket ökar konkurrensen och pressar priserna. Men det har inte skett i år, vilket gör att priserna går upp.
Förutom läkemedel inom förmånen, betalar landstinget också för mediciner inom slutenvården.
– Det är viktigt att vi förhandlar med läkemedelsföretagen i den mån det går. Vi undersöker tillgången på marknaden och kan få upphandlingsrabatter till upp på 50 procent, säger Thomas Lindqvist.
Men kunde ni ha förhandlat fram ännu lägre priser?
– Det finns alltid förbättringspotential. Vi har en nära dialog med Akademiska för att tillsammans jobba för kostnadseffektiva lösningar.
Enligt Astrid Forsström, läkemedelschef på Akademiska sjukhuset, sker avstämning varje månad för att se till att läkemedelskostnaderna följer budget.
– Om inget oförutsett händer kommer sjukhuset att klara läkemedelsbudgeten för 2015, liksom sjukhuset gjort de senaste åren, säger hon.
Janne Wallgren är ombudsman på Handikappföreningarnas samarbetsorganisation i Uppsala. Han är positiv till att det satsas på nya läkemedel, men tycker för mycket fokus ligger på kostnader här och nu.
– Nya läkemedel är oftast dyrare initialt, men landstingen ser ibland för mycket till sin egen pengapåse. De pratar om utgifter för läkemedel som att de är separerade från andra behandlingsformer.
Janne Wallgren tycker mer uppmärksamhet borde ligga på hur nya mediciner höjer patienters livskvalitet, vilket långsiktigt skapar mindre behov av vård och på så sätt blir en vinst för samhället.
– Sedan finns det fortfarande grupper som bortprioriteras. Det är framför allt de med ovanliga diagnoser, eftersom läkemedlet anses för dyrt. Ett exempel är psykisk ohälsa, där patienter inte alltid blir informerade om nya läkemedel och får fortsatt förskrivning av äldre med fler biverkningar.