”Nordkoreas mål är inte en militär konflikt”

Spänningarna mellan Nordkorea och USA har eskalerat under veckan. Andreas Jarblad, doktorand i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet reder ut riskerna för att det pågående ordkriget ska gå över till en militär konflikt.

Foto: Staffan Claesson

Uppsala2017-08-12 07:00

Nordkorea har hotat med robotskjutningar och kärnvapen under många år, hur allvarligt bör man ta de hot som har framförts nu?

– Med tanke på hur destruktiva den här sortens vapen faktiskt är bör vi alltid ta hot som rör kärnvapen på stort allvar. Men med det sagt ska man också vara på det klara med att det är skillnad på retorik och militärt agerande. Om du frågar när vi ska börja oroa oss för en verklig risk för krig är svaret att det ska vi göra när vi ser att länderna börjar följa upp sin retorik med ageranden. Exempelvis åtgärder för ökad krigsberedskap hos amerikanska trupper i Japan, Sydkorea och Guam samt offensiva ompositioneringar av amerikanska flottan.

Hur troligt är det att något av länderna faktiskt kommer att agera?

– Svårt att bedöma. Det är väl inte alldeles omöjligt att Nordkorea kan genomföra testskjutningar av fyra missiler utanför Guam som de sagt, som en slags markering. Men det skulle vara en extrem provokation eftersom Guam är en strategiskt viktig bas för amerikanska flottan och flygvapnet. Det skulle inte uppskattas av USA.

Vad vill Nordkorea respektive USA uppnå i det långa loppet?

– Nordkoreas mål är inte att starta en militär konflikt. Deras ambition med kärnvapenprogrammet har under mycket lång tid varit nationell säkerhet och regimens överlevnad. USA å sin sida söker regional stabilitet i Asien, där man själv är en viktig aktör, men vill förstås också undvika alla hot mot den egna säkerheten.

Varför har konflikten trappats upp just nu?

– Den har fått ny kraft efter att tidningen Washington Post nyligen tagit del av uppgifter om att Nordkorea nu har lyckats framställa kärnvapenstridsspetsar som är tillräckligt små för att montera på en missil. De flesta bedömare hade räknat med att just det momentet skulle ta ytterligare flera år. Att Donald Trump sedan eskalerar situationen genom den här typen av drastiska formuleringar är åtminstone till viss del riktat mot hans hemmaopinion.

På vilket sätt?

– Att vara president i USA när Nordkorea tillåts bli en fullfjädrad kärnvapenmakt är utomordentligt pinsamt eftersom de fyra senast valda presidenterna, inklusive Trump själv, alla har tydliggjort att det inte kommer att hända så länge de sitter vid makten.

Hur påverkar konflikten resten av världen och Sverige?

– Än så länge har situationen inte förändrats särskilt mycket i säkerhetspolitisk mening jämfört med hur det har sett ut under lång tid. Sverige påverkas främst på diplomatisk nivå eftersom Sverige är så kallad skyddsmakt åt bland annat USA i Nordkorea.

Vad innebär det?

– Sverige företräder bland andra USA diplomatiskt för att de inte har egna diplomater i Nordkorea. Det gör Sverige till en potentiellt sett viktig spelare. Vi har nämligen relativt välfungerande diplomatiska relationer med det här landet och skulle alltså kunna påverka om viljan till dialog finns mellan nyckelspelarna i detta drama.

Är det troligt att fler länder kommer att lägga sig i?

– Det är ingen långsökt gissning att sydkoreanska diplomater gör allt som står i deras makt för att försöka nå fram till både USA, Kina och Nordkorea i syfte att lugna situationen och mana till dialog. Kina har ett intresse i att bevara Nordkorea som en buffert mellan sin landgräns och USA:s starka militära närvaro i Sydkorea. Framför allt vill Kina till varje pris undvika en konflikt som leder till en kollaps av Nordkorea, massiva flyktingströmmar in i Kina och en väsentligt förstärkt amerikansk närvaro i områden som därmed utmanar Kinas regionala maktambitioner.

Nordkorea är ett av världens mest slutna länder och majoriteten av de 25 miljoner invånarna lever under hårt förtryck. Diktaturen styrs av Kim Jong-Un.

Enligt FN:s resolutioner får inte Nordkorea avfyra ballistiska robotar eller utföra kärnvapentester. Trots det har Nordkorea under flera år genomfört provsprängningar och robottester i syfte att utveckla landets kärnvapenprogram.

I början av augusti i år röstade FN:s säkerhetsråd enhälligt ja till att införa nya tuffare sanktioner mot regimen. Nordkorea svarade att regimen inte kommer att förhandla om kärnvapenprogrammet så länge landet känner sig hotat av USA.

I torsdags presenterade Nordkorea planer för att avfyra flera medeldistansrobotar som ska landa bara några mil från Guam, ett amerikanskt autonomt territorium i västra Stilla havet. USA:s president Donald Trump har bland annat sagt att Nordkorea kommer att mötas av ”eld och raseri” om diktaturen genomför sina planer.

Källor: TT, AP, Reuters

Andreas Jarblad

Ålder: 35 år tror jag (tror alltid att jag är ett år äldre än jag egentligen är).

Bor: I Uppsala.

Familj: Fru och fyraårig son.

Yrke: Doktorand i freds- och konfliktforskning.

Pågående forskning: ­Skriver på en avhandling om varför USA inte anföll Kinas kärnvapenprogram på 60-talet.

Övriga intressen: Tillbringar en betydande del av min tillvaro på längdskidor ­eller rullskidor.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om