Nolltolerans för hot mot personal på akuten
Nolltolerans för hot mot personal råder på Akademiska sjukhusets akutcentrum i Uppsala. Trots det är de få som polisanmäler. Personalen står ut med alldeles för mycket, säger Eile Gustavsson från Uppsalapolisen.
— Blir man hotad ska man alltid polisanmäla, säger Per Elowsson, chef för akutcentrum.
Han säger att personalen på ambulans— och akutmottagningen är speciellt utsatta för hot och anser att arbetssituationen har förvärrats under senare år.
— Det kommer in en del mindre trevliga sorter till oss. Vi har inte betalt för att höra saker som "Jag ska märka dig din djävul".
Men polisens statistik över anmälningar talar ett annat språk.
Få fall anmäls
År 2001 finns till exempel endast ett fall av olaga hot mot personal på akutcentrum. Förra året anmäldes två och i år har ytterligare två anmälningar gjorts.
—Antalet är ju inte direkt stort. Trots det vet jag att personalen får stå ut med väldigt mycket hot, säger Eile Gustavsson.
Varför så få anmälningar görs vet inte Per Elowsson.
— Det kan hända att det finns ett mörkertal. Men vi har börjat arbeta för att förbättra situationen.
Eile Gustavsson vill få fler att anmäla hoten och anser att nivån för vad personalen på akutcentrum tolerar är alldeles för hög.
— Jag tycker att man ska anmäla när man blir utsatt för hot om våld eller dödshot. Nu anmäler man nästan bara om hoten blivit verklighet.
Utfärda en varning
Under onsdagen föreläser Eile Gustavsson, som arbetat 40 år inom polisen, kring problemet i Universitetshuset i Uppsala på en konferens för landets akutvårdspersonal.
Då tänker han utfärda en varning för våldet mot ambulans— och akutmottagningspersonal.
— För 25 år sedan skulle jag aldrig kunna tänka mig att jag skulle behöva stå och föreläsa om det här. Patienter var tacksamma över den hjälp de fick och hot var ovanligt. I dag kan vad som helst hända.
Utbrett missbruk
Han tror dels det beror på ut ett allt mer utbrett missbruk, dels den stora andel vapen som finns i samhället. Därför är det viktigt att utbilda och hjälpa personal att försöka förutse riskfulla situationer.
— Är man inte pysiskt förberedd på att något kan inträffa tar det oftast längre tid att rehabiliteras efteråt. Det är inte meningen att man ska behöva gå runt och vara rädd, men man ska hela tiden ha i bakhuvudet att saker kan hända.
Att skapa en överblick över olycksplatsen eller situationen och sedan lägga upp en plan, anser han är det första man bör tänka på som akutvårdspersonal. För det andra är det viktigt att tänka på att en person som hamnat i en extrem situation eller missbrukar narkotika inte tänker rationellt.
— Rohypnol gör till exempel människor till levande mördarmaskiner. Man får inte ta några onödiga risker. I många situationer kan det vara bättre att backa. Det finns inget värre än döda hjältar, säger Eile Gustavsson.
Akutdagarna 2003
I dag startar sjukvårdskonferensen Akutdagarna 2003 i Universitetshuset i Uppsala. Värdar är Akademiska sjukhusets akutcentrum och konferensen pågår till i morgon, torsdag. Syftet är att bilda en knytpunkt där landets akutvårdspersonal kan träffas och byta erfarenheter. I år väntas 600 delta och på programmet finns punkter som våld och hot på arbetsplats, vapen, droger, kvinnomisshandel och brännskador. På konferensens sista dag kommer även Catrine Svensson—Swart, ambulanssjukvårdare i New York, berätta om insatserna efter terrordådet mot World Trade Center.
Akutdagarna startade 1984 i Lund och har sedan hållits årligen på olika svenska orter.
Så jobbar vi med nyheter