Nöden i centrum
Hur är utbudet på toaletter i Uppsala? City har inventerat. Slutsatsen är att man med en femkrona och lite fräckhet kan komma rätt långt - in på toaletten alltså.
Affärer hittar vi överallt, mat- och dryckesställen likaså. Men var finns toan, tänker många på språng mellan butiker eller på väg till bushållplatsen. Då kan Uppsala kännas fattigt.
En stor, ren gratistoalett under den lysande kandelabern mitt på Stora Torget är vad vi helst önskar oss då.
Men egentligen är Uppsala möjligheternas stad för den som planerar med en femkrona i fickan eller är allmänt oblyg.
Femkroneägaren har, i synnerhet dagtid, ett skapligt utbud av bekvämlighetsinrättningar på ett så nära avstånd att de allra flesta kan knipa sig dit.
Och den oblyge har större smörgåsbord: Restauranger, barer, kaféer, museer och andra allmänna inrättningar, affärer och privata kontor — listan kan göras hur lång som helst.
Den oblyges vanligaste metod är att smyga in, se ut som han eller hon är gäst, kund eller anställd. Smygaren lyckas i sitt uppsåt oftare än man tror.
Den andra varianten är att vara ärlig och säga som det är: "Jag hör inte hit, men är väldigt nödig. Skulle jag kunna få??"
Inför en sådan bön veknar de flesta.
— Man kan se om någon är i verklig nöd. Den som måste gå på toaletten och ber snällt kan vi inte säga nej till, berättar Jannis Efsthathiou, chef för restaurang Alexander.
— Däremot händer det att vi säger att toaletterna bara är till för våra gäster när det kommer in ett sällskap som egentligen är på väg till Flustret.
Och på Flustret släpper man in många nödiga, åtminstone innan det blir dags för entréavgift.
— Frågar man mig så har jag svårt att säga nej, berättar Carina Strömberg, som häromdagen tog emot lunchgäster på Flustret.
— Oftast är det föräldrar med barn som behöver använda toan, och jag vet hur de har det.
Upplandsmuseet är numera avgiftsfritt och toan är tillgänglig för alla.
— De flesta har ett ärende till museet och går på toa samtidigt, berättar Åsa Mig i receptionen.
Om kött- och ostkunder i Saluhallen gör detsamma vet vi inte, men toaletterna är öppna för alla och gratis.
Trenden är annars att allt fler toaletter för kunder eller besökare får femkronorslås.
På Güntherska konditoriet får alla betala. Avgiften infördes sedan man fått in väldigt mycket icke gäster och det även inträffat skadegörelse.
— Nu får vem som helst gå in där, säger Ulrika Sandin bakom disken. Men det är mest kunder som använder toan.
De centrala församlingarna tar betalt av de nödiga, som hänvisas från Domkyrkan till nya Domkyrkocentrum, och de är rätt många. Det fungerar inte om många ska upp i norra domkyrkotornet och dess gratistoalett.
Det kostar även att göra sina bestyr på Stadsbiblioteket, om man inte är handikappad eller förälder som behöver ett skötrum.
—Du kan gärna skriva att jag personligen tycker att alla toaletter här borde vara gratis, säger Birgitta Lindblad vid infodisken.
Ett litet tips:
Herrar kan under dygnets alla timmar kissa gratis i den pissoar som hör till toaletten på Dragarbrunnstorg. Där finns en bekvämlighetsinrättning som är så okänd och lite utnyttjad, att kommunen numera håller några toalettbås ständigt låsta.
— City skulle kunna ha fler toaletter, men om vi drar cirklar runt dem som finns så tangerar dessa varandra rätt väl, upplyser Margot Vinlöv vid gatu- och trafikkontoret.
Man kan alltså säga att räddningen alltid finns på ganska på nära håll. Det gäller bara att veta vart man ska, allra helst när det är bråttom.
Så jobbar vi med nyheter