Nobelpris i faderns fotspår

- Jag har varit i Uppsala förut och jag har längtat i över 40 år att få komma hit igen, förklarade Roger Kornberg artigt och syftade på 1959. Som 12-åring hade han varit med när pappa Arthur fått medicinpriset. Fast det starkaste minnet från det Sverigebesöket lär vara att han blev väldigt irriterad över att bli väckt av Luciatåget på hotellet i Stockholm.
Att "gå i sin fars fotspår" är en sliten klyscha. men i fallet Kornberg stämmer den. Far och son har visserligen fått pris i olika ämnen. Men pappa Arthur vill egentligen inte kalla sonen kemist utan snarare biokemist, kristallograf och genetiker. I Nobelsammanhang är gränsen mellan kemi och medicin på väg att suddas ut.

Snabb belöning
Det är inte ovanligt att det tar 15-20 år innan en upptäckt ger ett Nobelpris, men Kronbergs belönades ovanligt snabbt. Pappa Arthur beskrev hur den genetiska informationen i arvsanlagen förs över från en DNA-molekyl till en annan som byggs upp med den första som mall. Han fick sitt Nobelpris tre år före Watson och Crick - som hade publicerat sin banbrytande upptäckt av DNA-spiralens struktur i tidskriften Nature redan 1953.
Roger Kornbergs kristallografiska bilder av processen där den genetiska informationen från DNA kopieras till ett budbärar-RNA så att informationen kan föras ut ur cellkärnan och användas för att bygga upp nya celler har tagits fram på 2000-talet.

Enskilda atomer syns
Bilderna är så detaljerade att man till och med kan urskilja enskilda atomer när DNA-molekylen kopieras och RNA-strängen växer fram. Om den här processen avbryts, dör vi inom ett par dagar eftersom cellerna inte förnyas. Det är vad som händer vid förgiftning med vit flygsvamp.

FAKTA

Far och son för sjätte gången
Fem gånger tidigare har far och son blivit Nobelpristagare. Första gången var 1915, då Lawrence Bragg fick dela fysikpriset med sin far William. Med sina 25 år är Lawrence Bragg fortfarande den överlägset yngste Nobelpristagaren.
Sedan följde Joseph John och George Paget Thomson (fysikpris 1906 respektive 1937), Niels och Aage Bohr (fysikpris 1922 respektive 1975), Hans von Euler-Chelpin (kemipris 1929) och Ulf von Euler (medicinpris 1980) samt Manne och Kai Siegbahn, den senare från Uppsala (fysikpris 1924 respektive 1981).

Nobelpris i faderns fotspår

Det första som kemipristagaren Roger Kornberg från Stanford University i USA fick göra i en välbesatt sal X, Universitetshuset, var att själv agera prisutdelare. Han överlämnade Kemisällskapets pris som årets student till Claes-Henrik Andersson.