De nya nordiska näringsrekommendationerna går inte på tvärs med julens mattraditioner. Det svenska julbordet är nyttigt – och till och med mycket nyttigt för den som njuter av det med måtta.
Förslag till nya näringsrekommendationer presenterades i somras. Någon gång nästa år ska de spikas. Forskare från hela Norden har gått igenom den kostrelaterade forskningen sedan år 2000. Fokus har legat på matvanor och vad som är bra för hälsan. Slutsatsen är att en kost som består av mycket frukt och grönt, fibrer, fullkorn, fisk och vegetabiliska oljor minskar riskerna för sjukdom. Det är mindre viktigt hur mycket fett vi äter. Viktigare vilken sorts fett vi stoppar i oss. Mättat fett är dåligt för hjärta och kärl. Vegetabiliskt fett är bra.
Hur påverkar då de nya råden det svenska julbordet?
– Generellt kan man väl säga att det svenska julbordet består av bra mat även om vissa rätter innehåller höga halter mättade fetter. Julbordet i sig är egentligen inte det stora problemet, säger Åsa Brugård Konde som är näringsexpert vid Livsmedelsverket.
Vad man äter mellan jul och nyår tycker hon inte är lika viktigt som det man äter resten av året. Men det är klart att det kan finnas risker med julmaten.
– Främst att äta för mycket. Om man går upp flera kilo i vikt under julen och inte går ner efteråt så är det naturligtvis inte bra. Ofta hänger inte det ihop med själva julmaten. Många äter mycket sötsaker, dricker julmust och alkohol, som är en stor bov när det gäller viktuppgång, säger Åsa Brugård Konde.
Förslaget till nya näringsrekommendationer uppgraderar delar av julbordet från nyttigt till mycket nyttigt.
– Laxen och sillen är jättebra mat som innehåller fetter som är bra för kroppen. Fisk innehåller också en rad nyttiga näringsämnen, bland annat d-vitamin som är bra för skelettet. Så ät mer av fisken.
Det här borde innebära en renässans för lutfisken?
– Den innehåller ganska lite av det nyttiga fettet och inte heller så mycket d-vitamin. Men all fisk är bra mat och en måltid med lutfisk är mycket nyttigare i sig än en måltid med prinskorv och köttbullar. Vitsåsen innehåller kanske smör, men det vägs upp av att fisken är mager.
Åsa Brugård Konde lobbar också för grönkål och rödkål som är en stående rätt på julbordet. Kål innehåller mycket vitaminer och mineraler även om den är konserverad.
– Ta i gengäld lite mindre av charkuterierna. Lite mindre prinskorv och lite mindre köttbullar och revbensspjäll och sånt som innehåller mättade fetter – smör och grädde, säger hon.
Skinkan då. Hur är det med den?
– Skinkan är ingen fettbomb så länge du inte äter svålen. Jag tror de flesta skär bort det mesta av fettet och då innehåller skinkan bara 4,5 procent fett. Det är inte så mycket.
Syltan är lite mer förrädisk. Kalvsylta innehåller bara sex procent fett medan pressyltan innehåller 26 procent.
Räkäggen då. De måste väl vara onyttiga?
– Nej. Räkägget är jättebra. Räkorna är nyttiga och majonnäsen brukar vara gjord på vegetabilisk rapsolja som är bra för hjärta och kärl. Ägget är inte så farligt för kolesterolet som man tidigare sade. Men mycket röror kan göra att du går upp i vikt så var försiktig och ät lagom, säger Åsa Brugård Konde.
Vad vill du själv ha mer av på julbordet?
– Grönsaker. Det är både vackert och nyttigt. Dessutom innehåller det mycket fibrer som mättar. Men njut av allt det goda med måtta och ha inte dåligt samvete. Inget blir nyttigare för det, säger Åsa Brugård Konde.