Nitrit hälsorisk för små barn

Sju av tio barn får i sig för höga halter av nitrit. Konserveringsmedlet är vanligt i charkprodukter och färdigmat som barn äter allt mer av. Mycket talar också för att barn får i sig ännu högre doser nitrit än vad Livsmedelsverkets nya studie visar.

Uppsala2006-06-03 00:00
Livsmedelsverket i Uppsala har på uppdrag på regeringen bedömt konsumenternas intag av tillsatser. Inom kort inleder EU en översyn av lagstiftningen för tillsatser i mat. Inför förhandlingarna har verket undersökt hur mycket barn får i sig av nitrit, sötningsmedel, bensoesyra och azofärgämnen.

Överraskande högt
Det är första gången som intaget av konserveringsmedel bland barn undersöks. Fakta till studien har hämtas från den kostundersökning bland barn som genomförts nyligen. Resultaten bygger på data från 595 fyraåringar.
Då det gäller intag av sötningsmedel, bensoesyra och azofärgämnen ligger dessa för i stort sett alla barn under ADI (Accepterat Dagligt Intag). Däremot får många barn i sig för mycket nitrit.
- Vi trodde inte att intaget av nitrit skulle vara så här högt. Förmodligen beror det på att barnen äter mycket av produkter med nitrit. Våra konsumtionsvanor har förändrats mycket under de senaste åren, säger Evelyn Jansson Elfberg, avdelningsdirektör vi regelavdelningen, Livsmedelsverket.
Livsmedelsverket har inte analyserat några produkter utan intagsberäkningen bygger på att man antar att tillverkarna tillsätter maximalt tillåten mängd nitrit. Tillverkarna medger att nitritmängden ibland är högre än den rekommenderade men hävdar samtidigt att nivåerna är lägre i de färdiga produkterna.

Lång hållbarhet
Många charkprodukter har lång hållbarhetstid och för att klara dessa krävs större nitrittillsats. Ett annat skäl till att industrin tillsätter mer nitrit är borttagandet av fett för att göra maten magrare. Minskas mängden fett krävs mer nitrit för att bibehålla samma hållbarhet.
Livsmedelsverket drar också slutsatsen att det verkliga intaget av nitrit är större än det nu redovisade. Naturligt förekommande nitrat i olika livsmedel och vatten kan i kroppen omvandlas till nitrit.
— I frukt, potatis, grönsaker, och särskilt i spenat, finns mycket nitrat. Även dricksvatten innehåller nitrat. Nitrittillskottet blir därför rätt stort genom nitrat, säger Nils-Gunnar Ilbäck, toxikolog vid Livsmedelsverket.

Positiva effekter
Han påpekar att nitrit har positiva effekter och den viktigaste är att skydda mot botulism, en matförgiftning som kan leda till döden.
- Men det finns också negativa hälsoeffekter. Man vet att nitrit kan bilda nitrosaminer och det har visat sig att dessa kan ge cancer. Studier hos djur har visat att högt intag av nitrit kan ge skadliga effekter på binjurar, lungor och hjärta, säger Nils-Gunnar Ilbäck.
Även syretransporten i blodet kan försämras. Små barn är särskilt känsliga för den effekten.

Får betydelse i EU
Nils-Gunnar Ilbäck tror att den svenska barnundersökningen kommer att få betydelse i EU. Inte minst för att det för första gången finns data på intag av konserveringsmedel.
— Nitrit är mycket omdiskuterat. I Danmark har man en mycket restriktiv inställning. Resultatet är överraskande och jag trodde inte att så här många barn skulle ligga över ADI.

FAKTA


Nitrit är ett konserveringsmedel som finns naturligt i naturen men det som används som livsmedelstillsats framställs inom industrin.
Nitrit finns i charkprodukter som olika slags korvar: falukorv, wienerkorv, frukostkorv, leverpastej, blodpudding, kassler, bacon, medvurst, salami, hamburgerkött, isterband och kalvsylta. Men även i marinerad kyckling och färdigmat som pölsa, korvrätter och skinksås.
Nitrit finns i produkter som har märkningen E 249 och E 250. Nitrat, som i kroppen kan omvandlas i till nitrit, finns i produkter med E-nummer 251 och 252.
Livsmedelsverkets råd är servera barnen varierad kost för att undvika för högt intag av nitrat.
Källa: Livsmedelsverket
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om