Som studie- och yrkesvägledare får Marie Halvarsson en inblick i vad Uppsalas elever kan tänka sig att jobba med. Numera får hon färre frågor om influencer-yrket och mediabranschen jämfört med för några år sedan.
– De flesta nior tänker både praktiskt och långsiktigt. Praktiskt vad gäller att få jobb efter examen. Långsiktigt för att man vill hitta ett yrke att trivas med på längre sikt.
Det säger Marie Halvarsson, som är studie- och yrkesvägledare på Ärentunaskolan i Storvreta och Margarethaskola i Knivsta. I tio år har hon hjälpt elever i deras vägval för framtiden. Efter årsskiftet är det dags för niorna att söka till gymnasiet och under torsdagen hölls Uppsalas gymnasiemässa där eleverna får bekanta sig med olika skolor och utbildningar.
– Att ett program är trendigt och populärt betyder ju inte att något annat är sämre. Tack vare att vi har 18 nationella program ökar chansen för fler att hitta sin bästa väg framåt, och det behöver inte betyda att följa flocken.
Marie Halvarsson menar att elever ibland kan känna en slags falsk trygghet av att välja program som är populära bland kompisarna, men att det som trendar inte nödvändigtvis är det bästa valet för alla. Därför blir hon extra glad när elever frågar om mer ovanliga karriärsbanor.
– Det som är mest spännande är att det är en ganska stor klick som vågar gå sin egen väg. Men det mest överraskande är när jag får väldigt unika frågor som "finns det privatdetektiver i Sverige?", "Hur blir man diplomat?" Och "kan man leva på att bygga lego?"
Likväl finns det trender. Samhällsprogrammet är, och har länge varit, det populäraste programmet. Därefter brukar ekonomi och natur turas om att hamna på andra- och tredjeplats.
När eleverna ska välja till gymnasiet väcks ofta tankar om framtiden, och även om en del nior inte hunnit tänka så långt framåt är det många som kommer till Marie Halvarsson med tydliga drömmar och planer.
– Det brukar alltid vara ganska stort intresse för advokat och polis. Även fastighetsmäklare, arkitekt, läkare, psykolog och yrken inom IT och teknik. De med intresse för ekonomi har nämnt aktiemäklare och fondförvaltare.
Eleverna i nian förbereder sig nu inför sin gymnasieansökan som sker i början av nästa år. Ett stort steg som kan kräva en del eftertanke: Vad vill jag bli i framtiden?
Delvis är lönen viktig för ungdomarna, men enligt Marie Halvarsson väger det minst lika tungt att göra skillnad för samhället, bidra till rättvisa och göra något meningsfullt.
Är det något jobb som sticker ut?
– Just kriminolog är något som har smugit sig in. För tio år sedan var det knappt någon som frågade mig om det men nu är det inget ovanligt alls. Det är ju så att de ser och hör vad som pågår där ute och det speglas i deras val.
Vilka yrken är mindre populära?
– Journalistik och medier upplever jag har varit mer intressant förut. Det är otroligt sällan som någon säger till mig att de vill jobba som journalist faktiskt. Första åren som jag jobbade fick jag lite frågor om influencer och Youtube, men det var längre tillbaka. Det har tunnats ut nu.
Jobb inom bygg- och fordonsbranschen har varit attraktiva ett tag nu, och fortsätter vara det bland Marie Halvarssons elever.
– Det skiljer sig om man jobbar på en landsbygdsskola utanför stan, som jag gör. De eleverna är ofta lite mer benägna att tänka sig ett yrkesprogram. På Ärentunaskolan här i Storvreta har vi som mest haft ungefär 44 procent som sökt yrkeslinje och det är ju betydligt mer än snittet.
Fotnot: Texten har tillfogats en rättelse.